Jag läste en så insiktsfull och kunnig krönika av Jonas Gardell, och tänkte att jag kunde länka till den här. Själv har jag min egen upplevelse som jag skrev om förut här, och som jag alltid kan hämta kraft ur. För mig känns det inte viktigt att läsa böcker om andras upplevelser för länge sen, och bara tanken på att använda länge sen döda mäns tankar och upplevelser för att trycka ner andra känns märklig. Men vi är alla olika, och det är så det ska vara.

https://www.expressen.se/kultur/jonas-gardell/ni-anvander-bibeln-som-ett-smorgasbord/

(ur artikeln, någonstans i mitten:)

Jesus använder, som du säkert vet, Stefan, gärna den retoriska formen ”Ni har hört att” och så citerar han ur Bibeln och sedan säger han ”men jag säger er”, och så omtolkar han Bibelstället han just citerat.

Nu kan du invända att den där rätten att tolka hade bara Jesus eftersom han är Guds son, men om du skulle läsa Bibeln kommer du upptäcka att Jesus hela tiden uppmanar oss att följa hans exempel och göra som han gör.

Det gäller alltså när man läser Bibeln inte bara att ”tro” på vad där står utan att förstå vad texten menar. Något som Jesus själv poängterar när han far ut mot sin tids religiösa renhetsivrare och säger: ”Om ni förstod vad som menas med Barmhärtighet vill jag se och inte offer, så skulle ni inte döma oskyldiga”.

Det vill säga: viktigare än att följa lagen till punkt och pricka är att vara kärleksfull, inkluderande och överseende.