Well, du kan ju välja någonting att brinna för. Te.x. att hjälpa människor, främja vetenskap eller vad nu än det är för ädla meningar som det finns. Man får inte glömma att människor är djur som blivit självmedvetna. Bortsett från reproduktion så finns det ingen fast mening med livet, utan det är då någonting som man hittar själv.

Vissa vänder sig till tro, men ingenting där brukar hända förrän efter döden^^

Ärligt talat så ser jag ingen mening med livet. Vi föds, växer upp och dör. Så ta vara på livet medan du fortfarande lever. Gör det som gör dig glad och få dig att må bra. Ser man på mönstret människorna gör så är det ju inte olikt vanliga aggressiva virus. Vi ökar och ökar i antal, vi förstör platsen vi lever på. Om vi kommer att kunna bosätta oss på andra planeter så kommer vi att förstöra dom också. Ärligt talat så ser jag fortplantningen som en egoistisk handling för att ha någon som tar hand om en när man blir gammal och vara till en belastning för dom. Jag vet att detta låter som ett cyniskt och grinigt inlägg men det är det verkligen inte. Så fort man inser detta så kan man sluta att stressa för att man måste hinna med miljoner saker innan man dör. Bara lev istället. Visst behöver man jobba för att kunna unna sig saker men man behöver inte ha de senaste sakerna bara för att imponera på folk som inte bryr sig ändå. Vad vinner man på att alltid sträva efter att andra ska bli avundsjuka?

Det är en fråga om gemenskap. Kan vi känna 100 procentig gemenskap med en värld som bara producerar mer för att vi ska konsumera mer…till vilken nytta…passivitet? Många längtar efter aktivitet att vara kreativ och skapande. Visst kan man gå en väg av sexualitet för att få gemenskap och mening, en familj lär ju sätta de flesta i rörelse för att få mat på bordet och ungarna på hockeyskolan. Det är ju ett gott liv om man lyckas få familjen att leva i kärleksfull harmoni. Men många i dagens samhälle klarar inte det. De blir hemlösa drömmare som går från hopplöshet till hopplöshet, besvikna driver de ner till en basal existens som kanske behöver alkohol för att känna och vilja något. Hur länge håller det? Vart leder det? Finns det inte något som är viktigare än så? Jag tror på att odla ett medvetande om hur Anden är upphovet till så mycket i vår tillvaro. Ande är något vi kan känna samvaro och gemenskap i och med men vår köttsliga kropp är bara vår egen och egentligen bara familjen delar på den. Andevärlden existerar och det finns så mycket att lära sig om den. Så många människor har forskat och skrivit böcker men det bästa är att få personlig kontakt och själv i kommunikation lära vad ett högre perspektiv förmedlar.

Jag tittar ut och ser en sten, kanske väger den ett kilo , man kan gå ut och sparka till den eller slänga den så långt man orkar. Eller så slår man sönder de så det blir grus eller sand. Stenen existerar fortfarande men i annan form. Men om vi fick stenen att försvinna utan ett spår och alla andra stenar så blir ju ingenting kvar.

Man kan se det så att vi alla är "statister" som stenarna man kan kanske plocka bort en del men inte alla för då blir allt förändrat.

Det är inte lätt att se sammanhanget om man är bara en "sten" eller någon mening med livet och fast man inte får något Nobel pris. 

Sedan tror jag att allt eller mycket lider av minnesförlust! 😃

Denna säger ju det mesta.

Du har rätt i att vi Svenskar har det bra. Flertalet av oss har möjlighet att leva ett rikt och fullvärdigt liv! Så synd då att vi nöjer oss med att bara följa med strömmen. Inte förstår, har mod att göra egna val. För att höja oss själva till ett mer harmoniskt och rikare liv.

Gåtan Gud skulle kunna förstås om man tänker sig att Gud verkligen finns, att Gud är vår kärleksfulla uppfostrande förälder och att det måste finnas någon som skapar, upprätthåller och förändrar…allt som är. Skillnaden mellan oss och allt annat i det som är - är att vi är ämnade till att växa in i Himmelriket på jorden. Vi skall bli medvetna om krafter, makter och energier och bli vishetens supermänniskor. Knepet att komma till tro kan vara att bli uppmärksam och ifrågasättande…att komma ihåg och att kunna se utan att värdera och döma.

Meningen med Livet?

Är att lära känna sig själv, lära sig vara sig själv, lära sig acceptera det som ÄR.

Konsumtionen, bekvämligheterna, de ekonomiska rikedomarna. Ramlar rakt igenom det hungriga slukhålet inom bords- som spär på tomheten!

När jakten på glädje ligger utanför mig själv - Missar jag Nuet-

Nuet Är meningen Med Livet.

I Nuet har jag två val

Gilla eller ogilla

Kamp eller Flöde

Var och en av oss har det valet!

Var och en av oss behöver ta ansvar för våra egna tankar/känslor och handlanden.

Vi kan inte förändra andra- Men när vi är sanna i våra varanden kan Vi hjälpa varandra - Om vi vill bli hjälpta!

Rore. ⛈ Spontant trycker jag dit ett "bra inlägg" innan jag inser….jag har valt att gilla, att lägga källan till glädje utanför mig själv. Jag har valt en inre kamp, att stoppa mitt flöde. Nu känner jag mig tacksam fö att jag fick uppmärksamma detta. Jag har fått hjälp att hantera mitt ansvar bättre i fortsättningen. Välja gilla eller ogilla, kamp eller flöde. Tack för hjälpen.

Tack själv Hukanson!

Så bra Hukanson…också vad jag velat göra dig uppmärksam på…det inre som grund för det yttre.