Jag håller med. Jag stötte ihop med ett Jehovas Vittne på väg till affären, en trevlig gammal man, som gav mig ett papper som "inbjudan" till ett möte. Han gav det till mig, sa att alla var välkomna oavsett vad man trodde, och gick efter typ fem sekunder. Det är för mig inget problem, för han var jättetrevlig, ställde inga frågor, la inte ut någon predikan, utan gav mig bara ett papper och gick sen och önskade mig gott. Men dörrknackare hatar jag. Dessutom har jag stött på en del rejält elaka Jehovas på det viset och vet jag att det är Jehovas öppnar jag inte ens dörren. Tycker det är respektlöst att tränga sig in i någon annans hem oinbjuden, oavsett om de fysiskt står kvar på bron eller om de faktiskt kliver på utan att fått tillåtelse - vilket har hänt mig ett par gånger.

Roligt att höra att ditt sökande inte upphörde efter att du lämnade vittnena. 

Jag tycker predikan är bra, men den ska ju inte vara påträngande eller påtvingande. Jesus väckte ofta uppmärksamhet genom att utföra under eller påstå något annorlunda. Sedan när människorna var nyfikna predikade han. Och han knackade ju inte dörr, utan var där människor kunde lyssna om de ville eller gå därifrån.

Den stora skillnaden om man går hem med sin predikan eller inte, har säkert först mest att göra med vem och hur man är och vad det är man predikar.

Jesus visste vem han var,  hur han var och vad  han predikade.

Vad är det som förhindrar Jehovas Vittnen att dela med sig av sin kristna tro som 

"ett bra sätt att framföra kunskap om den inte är påträngande, fördömande, den skapar inte skam eller skuld bland åhörarna och den ska endast förmedla Guds kärlek och ljus, ren kunskap."

??

#4 Deras tillvägagångssätt. På min tid skämdes man om man inte kunde rapportera en bra summa tid man lagt på predikan och hur mycket tidskrifter och publikationer man lämnade ut. Det tyder på ett helt fel inställning på förmedlingen av sin tro..det handlar inte om att blidka församlingen, höja statistiken och jaga tid och folk. Alla "vittnade/predikade" på olika sätt..men inget av deras tillvägagångssätt tilltalade eller passade mig och min personlighet. Jag skriver bara att det absolut inte passar mig eller faller mig i smaken, jag kan inte ens föreställa mig de som tycker om det. Men det är därför vi är olika, för att försöka se hur sen andra uppfattar världen runt oss. Jag håller med #2 och hennes argument på hur Jesus predikade, han väckte intresse, inte jagade folk och störde dem i hemmet och på stan.

Jag håller helt med retep där - det är inte att predika i sig utan hur man gör det. Att pracka på andra sin åsikt oavsett vad denna åsikt än må vara är aldrig okej. Men att predika är att sprida sin tro och det i sig kan nog aldrig vara fel.

Nu nämner du Vittnen Silverräv och jag måste säga att jag aldrig har haft problem med någon av dem, jag har i så fall haft mer problem med bokstavstroende och konservativt kristna som gärna ska härja och gå på med sitt snack om irrläror och domedagar. J.V de rabblar sina inlärda "läxor" som svar på allt så det blir aldrig så svårt tycker jag.

Som svar på din fråga Hukanson så skulle jag nog vilja säga rädslan att ha fel, och rädslan att inte göra sitt då det kommer till att "omvända" andra så att även de kommer att tillhöra de utvalda få som kommer att då uppleva paradiset på jorden när den dagen kommer.

…utvalda få! Vilken knasig tanke egentligen. Vi är alla utvalda! För varför skulle Gud inte ge oss alla den möjligheten? Som jag ser det så är det och har alltid varit en möjlighet för oss alla att uppleva paradiset och himmelriket på jorden. Den dagen kan komma olika, för eller senare för, oss. Men det har främst att göra med oss själva och den kontakt vi har med…Himmelriket inom… Det är inte något som kommer utifrån på så sätt att Jesus kommer åter en dag, för han är redan här, kvar här! Att han skulle återkomma och frälsa oss alla…eller ens de få utvalda. De så kallade få utvalda, kan och är endast utvalda genom att de förverkligat sig själva, genom sin kontakt med Gud… En möjlighethar vi alla har!

På tal om predikan och "hur att predika", så menar jag att Jesus och andra som också är förenade med Gud. De predikar först genom sin uppenbarelse, sin person och karisma. Och sedan genom vad och hur de talar och handlar.

Men inte alla tror på Gud, eller någon form av Honom. Därför ska inte alla behöva bli påtvingade någon slags tro. Jag tror inte på någon form av en högre makt, och jag vill inte ha någon i mitt hem eller som knackar på min dörr enbart i syfte att försöka få mig att tro som de vill. Däremot, när jag gick hem från apoteket idag såg jag några Jehovas som stod i toppen av en backe med en bunt broschyrer angående ämnet och de störde ingen, de bara väntade på om folk skulle komma fram till dem med frågor eller intresse - det är för mig en helt annan sak. Det är respekt. Och respekt är för mig det viktigaste när det gäller religion. Man ska respektera att alla inte tror som en själv, gör man inte det är man inte en speciellt bra människa. Men att de stod där gjorde ju ingen illa, störde ingen, invaderade inte någons liv, och rörde inte upp något. Det bryr jag mig inte för fem öre om - jättekul att de tror, och att de vill dela med sig av sin tro om folk är intresserade. Däremot hatar jag dörrknackning. Jag har social fobi - något som inte är helt ovanligt - och hatar att öppna dörren i allmänhet och har jättesvårt för att stänga den igen innan jag lyssnat mig igenom någons genomdrag. Jag mår jättedåligt när någon ringer på min dörr och vill prata om något, oavsett vad det är, och har inte psyke nog att bara dra igen dörren framför ögonen på dem. Och i de få fall där jag försökt har jag t:ex fått folk som ställt foten i vägen, och försökt verkligen tvinga på mig sin tro. Det är respektlöst och elakt, rent utsagt. 

Man får som sagt tro vad man vill, men man ska också respektera vad andra tror eller inte tror. Därför är dörrknackning, i min åsikt, fult, i alla situationer. Däremot att stå på gatan och erbjuda information eller predikan till de som själv söker sig dit - go for it.

Nu är det ju inte så att jehovas vittnen står och väntar på att folk skall komma fram och fråga! Kan undra Bellatrix varför du skriver och lämnar kommentarer på en sida som handlar om tro, när du själv inte tror på någon form av högre makt?!

Bellatrix - jag håller med dig om att man ska respektera andra och deras åsikter oavsett vilket. Men nu ingår det i deras tro att de ska ut och predika vilket gör att de knackar på hos folk. Kanske ska du prova att sätta upp en lapp på dörren som talar om att du på intet sätt vill ha "oväntat besök"?

#10 Så du menar att man inte får ha åsikter för att man inte tror på en högre makt kring vilka som man är bekväm med knackar på ens dörr? Sen verkar det ju som att det finns Jehovas som väntar på att folk ska komma fram att fråga, som jag nämnde i förra inlägget så såg jag just det tidigare…

#11 Nu spelar det mig ingen roll vad som ingår i vems tro - jag vill fortfarande inte ha någon som invaderar mitt hem för att dela med sig av sin tro. Jag har haft lappar på dörren, jag har försökt förklara vänligt att jag inte är intresserad, men tyvärr har jag under min tid mött en person som respekterade det. Resten har varit rätt otrevliga, sagt saker om att jag och mina framtida barn kommer ångra att jag inte lyssnade på dem etc.

#12 Och det har jag förstått, det är tråkigt att de inte respekterat din lapp utan ringt på i alla fall - min uppfattning är att de inte går till dem som har uttalat att de inte vill ha besök. Det låter som att du har haft många besök av dem, jag förstår att det måste vara jobbigt för dig. Själv har jag haft påhälsning 3-4 ggr i hela mitt liv, och då är jag 46 är så min dörr har de inte sprungit ner. Men, med risk för att låta lite hård, så respektera du inte dem heller när du anser att det inte spelar någon roll vad de tror på. Ska de respektera att du är ateist så bör väl du respektera deras tro tillbaka. 🤔

Vi (min man och jag) läste med ett par från J.V under två års tid. Det var väldigt lärorikt på alla sätt och vis. Inte så att vi ändrade det vi trodde till det de ville få oss att tro, utan för att samtalen med dem gjorde att vi fick tillfälle att bolla vår egen tro efter de hade gått hem.😎 Men vid första tillfället som vi stod på oss i vår tro, fram tills dess så lyssnade vi mest, så sade de upp bekantskapen med oss.  😃

Jag har aldrig sagt att jag inte respekterar vad de tror på, men när jag haft besök av folk som trängt sig in i mitt hem, eller slängt in foten i vägen när jag försökt artigt att stänga dörren efter att förklara att jag inte är intresserad, eller haft de som i princip hotat mig med att jag och mina framtida barn kommer tvingas leva i en fruktansvärd framtid för att jag är för korkad för att tro på vad de säger - då tappar man tålamodet.

Då missuppfattade jag dig.

#12 Nej jag menar inte något eller att du inte får ha en åsikt Det var bara en fråga i all välmening!

Kathja, din erfarenhet av JV är ju inte alls av sharing kvalitet…att bara eftersträva ja sägare som sitter andäktigt tysta och lydigt följer överheten är ett passerat stadium sen århundraden tillbaka.  Om de förenar en tro på Gud och Frälsaren med en tro på Människan skulle tron vara levande och stark men kanske inte alls passa in i JVs ramar….

Nu förstår jag inte vad du menar Hukanson! 🤔

Detta är ju deras tro och så de lever, då är det inte ett passerat stadium utan i allra högsta grad aktuellt och levande. Och vare sig du, jag eller någon annan kan säga att de har eller gör fel - det är deras sanning, deras väg att vandra.

#18 Um, nja. Om någon säger till mig "Jaha, stackars dina barn då som du dömt till evigt lidande" så har jag nog rätt att säga att de gör och har fel…

(Inte för att alla JV är så, absolut inte, men jag har fått höra just det citatet. Samt att en del, som jag redan nämnt, trängt sig in utan att blivit inbjudna eller ställt foten i vägen när jag försökt stänga dörren. Aldrig okej, utan bara fel.)

#19 Du har alltid rätt att säga vad du vill Bellatrix. Men deras sanning är deras trots det. De gör inte fel utifrån var de själva står i livet. Vi bör aldrig döma någon annan för de livsvalen de gör för vi vet inget om hur det är att gå i deras skor. Alla förtjänar respekt, oavsett om de är JV eller ej. 

De har lika mycket rätt att tala om för någon att de oroar sig för deras själ, eller deras barns själ, som du har att säga att du inte uppskattar det. Men vi bör komma ihåg det är viljan att påtala andra människors "fel" som skapar konflikter i världen.

#20 Att vara otrevlig och hotfull är aldrig rätt, och jag har all rätt att tycka det är fel. Jag struntar i vad de tror - de får tro vad de vill - men de får inte hota mig till att dela deras tro. Punkt.

#21 Och jag har sagt att du har din fulla rätt. Så då kanske vi kan släppa just det?

Det är en sak att döma och fördöma, en annan att säga vad man tycker! Så länge man inte hotar och kränker någon. Om JV, eller någon annan religiös eller politisk organisation uttalar sig fördömande och kränkande mot dig eller någon annan person eller grupp. Då har man all rätt och säkert skyldighet också att påpeka det. Här kommer man då otvivelaktigt till frågan om rätt eller fel, en fråga om etik och moral, om kunskap, förståelse och insikt, om personlig och andlig balans och harmoni.

Vi ska inte döma eller fördöma i den meningen at vi skuldbelägger eller för till tingsrätten. Men vi måste kunna få ha ett eget omdöme och vår egen åsiktsfrihet.

Jag tror inte på värderelativiteten som inte erkänner någon ledstång för etik och moralfrågor därför att jag vet att vi har en skapare och lever i en skapelse som är en Frälsning av människan till gudalika kvaliteter.

Det innebär att jag tror på att hålla koll på utvecklingen, att hänga med och vara medveten. Det innebär att jag erkänner klockan som en faktor i skapelsen.

Därför är det enligt min livsåskådning föråldrat med ett krav på absolut lydnad och ja-sägande i ett kristet LivetsGudperspektiv som håller Kärleken som alltings orsak och verkan.

#23 Det är det absolut! Och hur skulle världen se ut om vi inte satte ner foten när det behövs, men gränsen mellan det och att döma/fördöma  kan vara hårfin och utan lite självinsikt är det lätt att gå över den.

Det blir ändå litet kvinnligt roligt ibland när det är helt ok att döma att man inte ska döma eller ha några fördomar, då kan man gå ut i drev och jaga brottslingar I flera år…lol

Vad innebär det att döma? I Moses Israel innebar det att döma inför lagen. En del var snabba att dra inför fariseerna alla syndarre som gjorde minsta fel. Jesus ändrade Lagen till att tro på Herren som en Domstol i osynliga Himmelen och israelens uppgift var att hjälpa syndaren till störrre tro och renlevnad…vilket just innebar att man hellre skulle hjälpa och förmana, upplysa och vägleda  än att hysa agg och samla oförrätter i byrålådan.

Nuförtiden ska man tydligen inte reagera alls eller bara låta andra sköta sina egna affärer. Det man inte har med att göra ska man inte lägga sig i. Var och en har sitt eget hemma.

Men på internet blir det annorlunda när man blir medlem på en Intressesajt för discussion av ämnen som intresserar. Ofta är det brist på tid som gör att man framstår som agressivt diskussionslysten när man använder det lilla man kan för att framstå som så bra som möjligt. Om man diskuterar JV skulle det kunna framstå som förtal om man påstår att de inte är bra på något sätt. Såvisst är det hårfint att hitta den rätta vinkeln på samtalet som vi ändå är här för att föra.

"Det blir ändå litet kvinnligt roligt ibland när det är helt ok att döma att man inte ska döma eller ha några fördomar, då kan man gå ut i drev och jaga brottslingar I flera år."  Vad i hela friden medar du med detta? 🤔

Att vi måste ha överseende och tolerans med varandras olikheter och egenskaper… Glad Påsk i Ljuset till Kärlekens ära!!