Anledningen till att de inte är förenligt är för att vetenskapen "inte vet" i sin strävan efter mer kunskap. I teologin så "vet" man.
Skillnaden är att vetenskapen har en metod som fungerar för att förklara saker och ting. Teologin har inte det.

Här är Stellan Skarsgård och sin syn på Gud.
https://www.youtube.com/watch?v=3Kms6pUKfdg

Om det är den serie jag såg häromåret så var det tyvärr inte mycket sport. Som nästan alltid i sådana sammanhang jämför man väldigt traditionalistisk religion med vetenskapens senaste landvinningar som om inte andligheten också utvecklades. Som om en biltidning jämförde en ny Volvo med en hundra år gammal Renault i stället för en samtida.

Det vill säga om jag tillåter mig en liknelse som haltar. Andlighet och vetenskap är ju inkommensurabla och kan inte motsäga varandra eftersom de sysslar med olika saker. Även om man alltid kan göra det lätt för sig och påpeka självklara brister när de ger sig in på varandras områden.

En vetenskapsman eller kvinna som använder sig av matematik och en vetenskaplig teori om det som studeras exvis ett organ i människokroppen eller en nyupptäckt fjärilsart eller en kemisk reaktionsprocess eller en historisk kvarlämning av en stad …. Varför skulle inte en tro på Gud vara en tillgång, en meningsfull verklighetsförankring? Om det med fog kan antas att det är idioti att anta att livet har uppstått ur kaos, att tillfällighet har skapat människan från ett amöbiskt ursprung….det enda rimliga är en intelligent översyn givande en evolutionär plan för utveckling och skapelse i en biologisk ordning som är så extremt ordnad att även vi kan göra vetenskap för vårt eget förstånd. Varför inte erkänna en Skapare som vi kan samarbeta med för vår vetenskaps utveckling? Det vore Mänskligt anser jag!

"Om nu Gud har skapat allting borde det gå hur bra som helst att ta med Gud i förklaringen av vad som helst. Men det tycks inte vara så enkelt. Varför är det så svårt att förena dessa båda förklaringsmodeller?"

Det där beror väl på vem man frågar? Det finns vetenskapsmän som ser sambandet, och de som inte gör det. 🤔 Som med allt annat så ser man det man letar efter - vilket gör att det (nog) aldrig går att hitta en SANNING. Inte förrän den dagen vi alla har kommit så långt i vår personliga evolution att vi alla i varje cell VET att Gud är den vi nu TROR att hen är.

Men det är som tarantass säger - oftast så jämför man ursprungsbilden av Gud, den kristna guden, med den moderna vetenskapen och där finns en ganska stor dissonans som jag ser det, Och tada man har, återigen, bekräftat att Gud inte finns. För det går ju inte ihop med vår moderna vetenskap… 🤪

Det finns lika lite belägg för att säga att Gud finns, vilken Gud som helst oavsett religiös tillhörighet.
Den vetenskapliga metoden fungerar. Här är en kort beskrivning av den;
https://www.youtube.com/watch?v=OL6-x0modwY
Den är oförenlig med en teori om Gud, för där finns inga experiment att göra. Det vill säga att Gud har lika lite gemensamt med vetenskap som tomten.

Det beror ju helt och fullt på vad man tror att Gud är, letar man efter "fel" sak så blir det omöjligt att hitta det. Men samtidigt förstår jag inte varför Gud "måste" gå att bevisa. Jag har svår att tro att allt i vår mänskliga värld gör det. Fast jag kan ha fel, vetenskap är inte min grej.

Mediedramaturgi. Det ska vara enkelt och det ska vara två motpoler på var sin halva av samma plan men som annars inte har någonting gemensamt.

I vår tid riggas det också till förmån för vetenskapen, ungefär som i medeltidens religionsdispyter mellan kristen präst och judisk rabbin där rabbinen gjorde bäst i att inte visa sig för smart eller djupsinnig om han ville överleva.

Vilket alltsammans applåderas och förs vidare av överlogiska pojkar i alla åldrar (och ibland även andra kön).

Vad är de så rädda för om det är en sådan barnlek för dem att ha rätt? Många riktiga vetenskapare har en mycket mer nyanserad och verklighetstrogen bild.

Därför att vi lever i en värld där vi tror att dualiteten är ett måste, då blir det per automatik som så att om någon anser sig besitta sanningen så måste de som tror annat inte ha den. Trots att de flesta nog vet att världen är allt annat än svart och vit. 🤪

#7 & 8 Jag tror snarare de flesta vetenskapsmän, iaf de seriösa har samma förhållningssätt till Gud som Stellan Skarsgård har. Varför köpa ett färdigpackat koncept och förminska allt det vi inte vet något om till det? Möjligheterna blir ju oändligt mycket större utan ett gud-koncept.

#8: ja, det är ju en sak som ligger i grunden. Och rädslan för att ens värld ska rasa samman om någon annan, om så bara också, har rätt. Att man inte kan ha ett (världs- eller lokal-) samhälle som inte bygger på "gemensamma värden".

Men sedan tror jag också att vissa människor faktiskt saknar sinne för Andlighet. Eller det sitter så långt inne, av en eller annan anledning, att de inte kommer åt det. En del av dem brukar själva hävda att det är de andligt intresserade som saknar något (gärna i kategorin logisk intelligens, men det finns det ju folk som jävar) eller har något för mycket (överaktiv inbillning, överaktiv mönstertolkning, överaktivt trygghetsbehov, för mycket dödsrädsla och så vidare). Det torde vara en öppnare fråga än vad de vill tro. (Och där frågar jag mig återigen vad det är de är så rädda för att de inte ens vill tänka tanken.)

#9: den okunnighet jag gav en bild för i #2. Det finns inte "ett Gud-koncept".

#9 Det är just den villfarelsen som leder till att så många inte tror - det finns inget Gud KONCEPT. Det finns bara Gud. Konceptet är av människor skapat och är långt ifrån vad Gud är. #10 Jag tror inte att någon saknar sinne för andligt men att rädslan åter igen spelar in - "tänk om jag har fel". "Tänk om Gud finns nu när jag har gått här och inte-trott." Och hur ska man förhålla sig till det? Det och att man ofta är så van vid att anamma färdiga koncept att man inte tänker efter själv. Då blir kontentan att "jag gillar inte kyrkan därför tror jag inte på Gud". Eller så tittar man på all "ondska" i världen och tänker att det kan inte finnas en Gud därför att. Och så missar man, eller blundar för, att det vi ser är av människor skapat. Och i dessa tankar och slutsatser ser man inte att det man gör är att begränsa sig själv! Vi är så mycket mer än enbart människor och vi kan göra så mycket mer än det vi ser.

#11 Ehm, jo det gör det. Ganska stort sådant också. De flesta människorna i världen förhåller sig till ett sådant, tyvärr. Gud-konceptet innebär att det finns ett (eller flera) medvetande(n) utanför det materiella vi idag känner till som på något sätt, ibland väldigt få men oftast väldigt många sätt, har kontroll över det som händer i den materiella världen. Med hjälp av det försöker man allt för ofta förklara "oförklarliga" situationer, fenomen och händelser. Med hjälp av det försöker man tragiskt nog i sin ignorans förklara förklarliga situationer, fenomen och händelser också.

Att du i inlägg #2 även hävdar att Andlighet och vetenskap sysslar med olika saker skulle jag gärna hålla med om, om det inte vore för det faktum att andligheten väldigt ofta gör övertramp in i det vetenskapliga. Att hävda att det existerar något utan några som helst belägg för det är det vanligaste.

#13 Missar du hela poängen eller vill du inte se den? Att inte tro på Gud är inte det samma som att inte tro på ett "Gud koncept". Konceptet har inte med Gud att göra, iaf inte så mycket.

#14 För mig är det ingen skillnad. Att tro på en Gud är synonymt med att acceptera konceptet vad en Gud är.
Om man inte tror på en Gud, accepterar man inte konceptet. 
Om det finns en skillnad får du gärna förklara den.

Om vi börjar med att du förklarar vad Gud och /Gud koncept är för dig så fyller jag på. Hela denna sajten är ju annars vad jag anser att Gud är. ;)

#16 Jag skrev detta i inlägg #13. 
"Gud-konceptet innebär att det finns ett (eller flera) medvetande(n) utanför det materiella vi idag känner till som på något sätt, ibland väldigt få men oftast väldigt många sätt, har kontroll över det som händer i den materiella världen."

Sen va Gud är för mig är "ingenting". Det finns ingen sådan i min verklighet. I förhållande till andra individers tro, är han synonym med tomten.

Jag vill komplettera vad Kathja skriver med att säga att vare sig man tror på något översinnligt eller inte finns det inte "ett Gud-koncept" i den bemärkelse du menar, Zyperior. Det är inte så enkelt att du kan överföra vetenskapliga kategorier dit. Det finns en massa traditionella föreställningar, som man kan tycka är mer eller mindre grovhuggna, omoraliska och överspelade, och det finns en massa mindre traditionella som man själv kan fylla på efter vad man möter, uppfattar eller teoretiserar om, och det är det ni som saknar sinne för Andlighet (jag går där efter vad jag ser även om jag delar Kathjas tvivel i #12) tror är hela saken. Det är det inte. Men vad det är är nog ungefär lika svårt att förklara som att förklara färgupplevelse för en blindfödd eller vad musik kan ge för en som är fullständigt ohjälpligt omusikalisk. Eller vitsen med vetenskap för en riktigt fanatisk religiös fundamentalist från tusen år sedan (varvid det inte är fanatismen jag jämför utan hur främmande tänkandet är).  

Det blir inte minst tydligt i #17. Du dömer andra efter dig själv och det kan du inte göra. Vill du någonsin förstå såpass att du ens kan komma med träffande invändningar kan du inte för andras räkning jämställa detta med tomten bara för att "konceptet" ser ut så för dig. Du kan, för att koka ner det till den kärna det inte brukar anses fint att uttala, inte utgå från att folk med annan tro än din är mer korkade eller mindre förmögna att tolka verkligheten än du. (Och det innebär inte att du behöver byta tro.)

#18 Jag dömer ingen, jag tror säkert att Gud är lika verklig för vissa som den är overklig för mig, men  jag argumenterar efter trådens ämne. Att vetenskap och Gud inte har med varandra att göra. Något du själv påstått. Problemet för mig är att religiösa allt för ofta ändå vidhåller att gudstro har någon vetenskaplig auktoritet.

Sen att inte gud-konceptet finns i den bemärkelse jag menar är så verklighetsfrånvänt att jag vet inte var jag ska börja. Det förs debatter konstant om ämnet. Mellan ateister, kristna och muslimer och andra religioner.

Om man bara tror på en Gud, utan att ha någon idé om vad det är, dvs. ett koncept av Gud, är likvärdigt som att säga "jag har inte den blekaste aning".

Vilka religiösa? Jag (som inte har kallat mig religiös och inte vill tala om vad jag skulle kalla mig) hävdar att vetenskap inte heller har någon andlig eller religiös auktoritet, vilket du menar att den har. Du inser visserligen att vetenskapen "inte vet", men samtidigt hävdar du att vetenskapen har en metod för kunskapssökande som fungerar medan "[t]eologin har inte det" (#1). Vilken "teologi"? Och vad vet du om det? För att ta ett exempel. Och istället för att försöka sätta dig in i vad jag menar avfärdar du det som "verklighetsfrånvänt".

Okunniga religiösa finns alltid. Liksom okunniga vetenskapstroende och okunniga med en öppnare inställning. Man gör det väldigt lätt för sig om man kritiserar hela ett "koncept" därför att det finns okunniga företrädare för det.

#20 När har jag påstått att vetenskapen har religiös auktoritet? Tyck och tro vad ni vill så länge det inte har någon vetenskaplig innebörd. Vetenskapen säger inte att Gud inte finns. Teologin, den gemensamma läran om gud(ar) i sitt traditionella utförande har Aldrig. med stort A, frambringat några som helst bevis för det övernaturliga. (Vill här tillägga att "oförklarligt" och "övernaturligt" inte är samma sak). Dvs, de har ingen fungerande metod. 

Absolut hävdar jag att det är verklighetsfrånvänt om du påstår att det inte finns ett gud-koncept. Finns inget att sätta sig in i där. Om du menar något annat och per automatik tror att jag ska förstå det så beklagar jag din oförmåga att framföra dina åsikter.
Jag har aldrig påstått att konceptet är onyanserat, det finns självklart massvis av olika tillägg, men grunden är densamma. "Ett övernaturligt medvetande som påverkar det naturliga."

Du avfärdar Andlighet som hjärnspöken och du hänvisar till vetenskap och (brist på) vetenskapliga belägg som om den hade någon kompetens på det området.

Din sista formulering av det där "konceptet" var mindre dålig än de förra, men du missar fortfarande poängen. Jag har aldrig sagt att den är lätt att förstå för en som är helt främmande för den sidan av livet, men jag har också sagt att den av just det skälet även är svår att förklara för en sådan person. 

"[K]öpa ett färdigpackat koncept" (#9), förresten, vad är vetenskapstro (till skillnad från en praktisk inställning till vetenskapen som ett arbetsredskap för vissa ändamål) om inte att köpa ett färdigpackat koncept? Blandar man samman det med religion som sådan kan man lika gärna göra det med vetenskap som sådan.

#22 Jag vill påminna att hjärnspöken är ditt ord, inte mitt. Jag kallar det "önsketänk". Vilket fortfarande är harmlöst och rör mig inte i ryggen som sagt så länge det inte försöker hävda sig vetenskapligt.

"Jag har aldrig sagt att den är lätt att förstå för en som är helt främmande för den sidan av livet, men jag har också sagt att den av just det skälet även är svår att förklara för en sådan person."
Där av mitt påstående att det inte finns någon fungerande metod för det andliga.

Jag kan hålla med att tilltro till vetenskapen ofta innebär att blint acceptera det vetenskapen säger. Jag gör det ofta. Men jag gör det i vetskapen om att jag har alla möjligheter i världen att testa dessa sanningar själv med den fungerande vetenskapliga metoden. Jag inte bara kan, jag uppmanas till det av vetenskapen, att ifrågasätta. Till skillnad från det jag upplevt från det andliga och religiösa, där ifrågasättande är tabu.

Alltså finns det inte färger, för de finns ju inte för den som är blind. Och det finns ingen fungerande metod för att fastställa färger eftersom man inte kan se dem om man är blind.

Sedan är det skillnad på generell kunskap och en rad andra sorter. Som jag tror jag har sagt förut, det är inte ens säkert att alla delar av verkligheten är så inriktade att de någonsin kommer att gå att fatta med den enkla logik vi människor klarar av. Särskilt inte när den enda tradition vi har som strävar efter absolut generell kunskapsinhämtning har ägnat tretusen år åt bara den del av det förnimbara som utan vidare går att få något slags grepp om med den enkla logiken. Vi har ingen aning om vad tretusen år av fler eller andra inriktningar med samma strävan hade gett. Men vi kan se att olika delar av den verklighet vetenskapen kan säga något om har varit och är väldigt olika svåra för den. Det räcker att gå till humsamsektorn för att finna saker som är för svåra för vår logik.

Det du har upplevt får väl stå för dig. Den som bara har upplevt vetenskapstroende kan ju säga samma sak om vetenskapen, att ifrågasättande är tabu. Vill du vara rättvis försöker du skilja mellan sak och enskilda personer eller ideologier.

Det är bara att konstatera att ni inte talar samma språk och aldrig kommer att enas, och så är det ju ganska ofta. Men jag blir nyfiken på vad du Zyperior vill få ut av detta? Jag har förstått att du inte tror på vare sig det du kallar Gud koncept eller Gud men vad är syftet med att tala om det inne på en sajt som handlar om ATT TRO? Du gör mig nyfiken på vad du vill uppnå. Eller provar du din egen icke-tro för att se om den håller? Finns det kanske en outtalad längtan efter något som du ännu inte kan sätta ord på? För inte kan du tro att du ska få någon här inne att sluta tro eller ens ifrågasätta sin tro lite grann? Svaret på trådens fråga är och kommer nämligen alltid att vara JA det finns en Gud. En Gud som ligger bakom allt, som har skapat allt vi ser och allt vi inte ser. En Gud som är kärlek och ickekärlek, en Gud som är både A och O. En Gud som är luften vi andas. En Gud som är själva livet, som är dig och mig, blommorna, fåglarna och gräset. En Gud utan början och slut, som är större än vad någon kan föreställa sig. En Gud som inte får plats i något koncept eller någon religion. En Gud som aldrig lämnar oss och alltid vill oss väl oavsett om vi tror eller ej. Bara vi är sanna mot oss själva .

En person som är blind utgår jag fortfarande har ögon, om inte så kan han känna på andras ansikte och förstå att de har ögon. Detta gemensamt med praktisk bevisning på att den med syn klarar av att uppfatta sin omgivning på ett mycket tydligare sätt är bevis för den blinde att de påståenden av "färg-konceptet" de med syn gör skulle göra det relevant för den blinde att acceptera färg som något verkligt.

**"Den som bara har upplevt vetenskapstroende kan ju säga samma sak om vetenskapen, att ifrågasättande är tabu."
**Kan dem det? Du har ju själv påstått i den andra tråden att vetenskapen grundar sig i ifrågasättande. Något jag håller med om.
Är min uppfattning om att ifrågasättande inom religion och Andlighet är tabu felaktig?

Det där med vetenskap och vad en kan bevisa eller inte gäller ju även en sådan högst personlig och abstrakt sak som känslor. Visst kan vi mäta energier och hormoner i viss mån, men vi kan inte bevisa vad tex kärlek ÄR. Finns då inte kärlek?

Vi kan "läsa" varandras tankar, i alla fall många av oss - något som inte går att bevisa med vetenskap. Men trots allt går det. Jag vet OFTA vad min man ska säga. 😎

Och självklart man man mes största sannolikhet rationalisera även sådant men det innebär ändå inte att man vetenskapligt helt och fullt kan BEVISA vad som sker och varför. 

Vetenskap över lag är mest en massa teorier och antaganden tycker jag där man har som mål att skapa en teori runt ett antagande eller en tes. Borde det inte vara tvärt om? Det är lite som att ställa en skorsten på gårdsplan och sedan bygga huset runt den. 🤪

Bara för att vi inte vet vad det är betyder inte att det inte finns. Det finns massvis av bevis för att kärlek finns. Det finns väldigt få bevis för vad det är.

Du vet väl ofta vad din man ska säga eller tänker för att du känner honom såpass väl att lärt dig hans mönster. Finns mycket bevis för hur lätt det är att manipulera människor.

Vetenskapen är en massa teorier absolut, men teorierna är inte skapande kring antaganden eller teser, teorierna är antaganden och teser. De är skapta runt det vi vet är verklighet, det vi diskuterade i den andra tråden. Andligheten däremot är bara massa skorstenar och man saknar både kunskap om hur man ska bygga huset runt dem (fungerande metod) och material (bevis), man har dessutom ingen gårdsplan att ställa skorstenarna på, (en konkret bevisad länk mellan det naturliga och övernaturliga).

"Är min uppfattning om att ifrågasättande inom religion och andlighet är tabu felaktig?" 

Ja.

Ditt argument om färg är exakt lika relevant för många som upplever en andlig verklighet och vetenskapen har inga verktyg för att motbevisa det.

#29 Hur kan jag få en annan mer korrekt uppfattning? Visa gärna exempel där ifrågasättande är en normal företeelse inom dessa områden.

Vad beträffar att läsa vad någon man känner menar så finns det gränser för hur raffinerat man kan gissa med vetenskapligt kända medel. När chansen att alltför många personer gissar rätt på alltför många alltför specifika saker inom en alltför kort tidsymd går alltför nära noll, och när det kanske inte gäller personer man känner eller ens personer, utan föremål, måste man börja fundera. Det är ett av de områden där parapsykologin faktiskt har fått vissa resultat som man kan anta skulle ha ansetts värda att följa upp om det hade gällt något annat.

#30: du får väl sluta stirra dig blind på bara de konservativaste yttringarna av traditionell religion. Sluta läsa böcker av enbart dina egna meningsfränder eller hur du nu har fått den bild du har. Vidga perspektivet. Jag kan inte säga exakt hur. Det finns massor med ingångar till det här där intoleransen är det som är svårt att upptäcka eller lätt att känna igen som en mänsklig brist och ingen egenskap hos andligheten.

Sluta gå enbart efter folk du i andra sammanhang skulle ha insett var enskilda "knäppskallar" och inte uttryckte någon egenskap hos det de representerade. (Beträffande vår ovana att generalisera det okända därför att vi är rädda för det: jämför "jag har stött på intoleranta religiösa/andliga" > "religion/andlighet är alltid intolerant" med "jag blev rånad av en 'invandrare' (eller ett inhemskt 'slödder' förr i tiden)" > "alla 'invandrare'/'slödder' är brottslingar".)

#28 Det är inte jag som påstår att saker som inte är vetenskapligt bevisade inte finns, det var du som gjorde det. Eller gäller det bara när det kommer till Gud? För mig veterligen finns det inga vetenskapliga bevis för vad kärlek ÄR, bara vad som händer i kroppen när vi är kära. Och det är inte samma sak. 😉

Och inte stämmer väl det att vetenskap är "skapta runt det vi vet är verklighet" - det går ju bara att ta en sådan liten sak som Universums uppkomst som är fylld av teorier med "luckor" i. Man har sett att vi har ett Universum och sedan försöker man att återskapa verkligheten med hjälp av teorier och antaganden. Trots det VET man inte helt och fullt HUR det gick till. Bara som ett exempel och bara för att du har nämnt en sak i ett forum blir det ingen sanning, det är enbart din uppfattning av sanningen. Precis som jag berättar om min uppfattning.

Nu vet jag inte vad det är du räknar in i "andlighet" men det finns ganska många som rent vetenskapligt bevisar det man oftast räknar in i "andlighet". Du har tex  Lynne McTaggart,  Många av Einsteins teorier går att applicera på sådant som vanligtvis räknas in i "andlighet" . Kvantfysik visar oss hur vi skapar vår verklighet. osv osv

"Andlighet" handlar i huvudsak om energier och nu för tiden finns det till och med ett antal energi-metoder som är godkända inom svensk sjukvård. Sådan som för tio eller kanske femton år sedan ansågs vara österländska konstigheter. 

Så ge det bara lite tid så ska du se att vetenskap och Gud kommer att gå ihop hur bra som helst. Det är ju trots allt Gud som har skapat vetenskapen. 😎

Men du svarade inte på mina frågor i #25. 🤔

#30 igen: sedan kan du förstås inte vänta dig att diskussion som ifrågasätter grunderna för ett trossamfund ska vara välkommen i en sammankomst i det samfundet som inte är avsedd för sådan diskussion. Än mindre att folk ska vilja lägga det de gör åt sidan för att svara på en störtskur av frågor från en ateismtroende bara för att hen begär det, om det nu är på det viset. (Det finns tyvärr en del ateismtroende som gör så, vilket är jämförbart med om ett gäng med vilken annan religion som helst gjorde samma sak. Tro går inte att göra mycket åt, och det gäller även materialistisk sådan.)

#34 Men det gäller ju över lag. Tala om för ett gäng militärer att försvaret borde skrotas, eller för ett gäng militanta veganer att du är jägare, för ett gäng fågelskådare att naturen och framför allt fåglar är as-tråkigt, eller vad som helst. Så lär de protestera och ifrågasätta dig. 

Men du har en poäng - på något sätt är det okej att ifråga sätta människors tro, men inte deras livsval i övrigt.  🤔

#35: javisst. Bra påpekande. Och jag undrar hur många ateismtroende som förväxlar det med intolerans.

När det gäller saker som brukar ligga djupt i folk måste man noga välja både tillfälle och ordalag. I all synnerhet om det är folk man inte redan känner väl. Dessutom bör man välja folk man märker har självdistans nog att se en större bild än bara den man ser utifrån sig själv. Och man bör ha den förmågan själv – något man inte alltid har bara för att man tycker sig kunna se om andra har den eller inte.

Allt det är lätt att förbise om man är en ivrig missionär eller lärjunge uppfylld av sin egen övertygelse. "Kämpande ateistisk" likaväl som traditionellt kristen eller med någon annan tro som uppmuntrar en stark övertygelse om att man själv är den som har rätt. Det kan man se i historien.

#36 Ja du, hur många som helst! 😉

Visst är det att föredra att "känna in" läget innan man dundrar på med sin tro, oavsett om den är att tro eller att inte tro. Vissa saker är ju vanligtvis lite "känsligare" än andra. 

Som troende är det ju kanske annars mer att man håller igen med sin tro just för att man inte vill, eller orkar, bli ifrågasatt i tid och otid - vilket är synd. Vi borde alla vara stolta över vår tro, oavsett vad vi tror!

Ja, det är ju positiv tro (eller vad jag ska kalla det, om jag med "negativ tro" menar tro på att det inte finns "något") som anses vara det avvikande och efterblivna i det här samhället. Intoleransen igen…

Stolta, ja, det håller jag med om. Men om tron innehåller intolerans eller annan brist på kärlek är inte den något att vara stolt över utan något att jobba med. Gärna med hjälp av att ta fasta på det man kan vara stolt över. Innan man blir farlig för andra eller kan råka uppmuntra andra att bli det. Tyvärr finns ju det problemet. Alldeles för många uppfattar Gud som någon som har befallit en att missionera för just sin tro, någon som ger en rätt att vara oförskämd mot homosexuella och så vidare.

#32 Ursäkta om jag inte svarar på alla dina punkter nu. Påpeka gärna om jag missar något specifikt du vill jag ska konfrontera.
Jag är inte alls blind för de olika nivåerna av Andlighet och religiositet som finns. Anledningen att jag utmärker de mer konservativa och fundamentala bilderna av dessa är för att de är dem som spelar roll. Om en liten grupp i världen vill påstå något som inte det stora samfundet inom religion och Andlighet gör, även om samfundet håller med dem, så är det oviktigt. Det som är av vikt är just vad samfundet påstår.

Jag ser dessutom många debatter mellan ateister och religiösa på tuben från alla möjliga länder/livsåskådningar, om olika frågeställningar och med olika personer. Dessa är inte personer jag nödvändigtvis skulle kalla knäppskallar. Visst finns det sådana debatter där min uppfattning av knäppskalle står på en eller båda sidor, men dessa debatter är ofta ganska tråkiga. Representationen ska vara på hög nivå från båda sidor för att det ska va intressant.

#34 Tro går absolut att göra någonting åt. Vi ser det idag i en ökad sekularisering av väst där ateismen breder ut sig. Ju fler föräldrar det föds som i sin tur låter sina barn upptäcka själva istället för att indoktrinera dem i en trosuppfattning, ju mindre tro får vi. Tyvärr är det ju oftast så idag, och har varit under hundratals år att föds du in i ett religiöst hem så ärver man religionen också. Men som sagt, den trenden minskar hela tiden nu.

#38 Sant! Igen 😉 Men det är inte så underligt att man blandar ihop Gud med religion, det är ju trots allt kyrkan i olika former som under alla tider har sagt sig "äga" sanningen med stort S. Så vad ska människor tro? Det i kombination med att man har använt Gud för egen vinning, för att styra människor dit man har behövt att ha dem har självklart gjort att vi nu är där vi är. Men jag tror att det håller på att förändras med besked. Allt fler vågar stå för sin tro oavsett hur man ser på Gud, det är ett öppnare klimat tycker jag och det gäller både inom kyrkan och utanför.

Det är så roligt att höra hur så många någon stans har en inre tro på att Gud ÄR kärlek, att hen finns för oss alla och att vi inte behöver vara rädda för att exkluderas när vi dör. Jag och min man har gått Alphakursen som hålls i svenska kyrkans regi, nu går vi beta - där är mest "tanter och farbröder" och så vi. Och det är helt okej att "snacka Gud" så som jag ser på hen och min tro. Det är till och med som så att dessa människor som ofta har trott sedan de var barn är inne på samma linje och nu då någon vågar sätta ord på det som de har trott så vaknar de till liv. Underbart! Jag ser fram emot när man även i kyrkan kan predika öppnare och släppa detta med "sanningen". På många håll är det redan på gång. 

Det är ju som så att ju öppnare man är desto säkrare kommer man att bli i sin egen tro. I detta "bollande" kring vad man tror och inte tror. När man läser tex Bibeln och sedan vänder och vrider på texten för att komma fram till vad det kan vara som de kan menade hittar man sig själv och sin relation med Gud. Jag tror på vikten av att vara öppen och lyhörd och inte stänga in sig i sin tro.

#39: nej, din egen tro går till exempel inte att göra någonting åt. Och när du talar om sekularisering kan du inte bortse från de saker som i media brukar kallas "nyandlighet". Du kan inte heller bortse från agnosticismen. Det är inte så att all traditionell religion avlöses av materialistisk ateism. Och även om så skulle vara är det ju inte säkert att den har rätt. Stora folkgrupper har haft fel förr. På trettiotalet till exempel (utan jämförelser i övrigt).

Vilka av de "positivt troende" (enligt definition i #38) som spelar roll kan du inte veta. Andlighet har varit en egenskap hos vår art alltid och överallt där vi har kunnat spåra arten så i detalj och det finns ingen rimlig anledning att anta att den inte är på ett eller annat sätt viktig för oss. Så utbredda och genomgripande saker brukar vara det. Som jag har skrivit förut i annan tråd, vi kan inte säga hur människan skulle ha varit utan andligheten. Etter värre däran är en fullt tänkbar gissning, och den gäller än idag.

Det utomstående märker är alltid det som ställer till problem, om det så är en på miljonen. Hälsan tiger still. Den har ju inte ens "nyhetsvärde".

#39 "Vi ser det idag i en ökad sekularisering av väst där ateismen breder ut sig. Ju fler föräldrar det föds som i sin tur låter sina barn upptäcka själva istället för att indoktrinera dem i en trosuppfattning, ju mindre tro får vi. " Tvärtom skulle jag vilja säga! Sverige är där ett bra exempel på ett land där vi i väldigt hög utsträckning har vänt oss bort från Religionen och Gud under ett par generationer men nu har hittat dit igen. Vi plockar det som känns rätt utan att bry oss om vilken religion det kommer ifrån. En eklektisk tro på Gud skulle man kunna säga.

Men du har fortfarande inte svarat på frågorna jag ställde i #25… Men det är okej, de var ju ganska personliga.

#39 igen: om du är medveten om att det finns andra andliga än konservativa i traditionella religioner begriper jag ännu mindre att du bara skulle ha stött på intolerans. En till förklaring, förutom dem jag har framkastat i några inlägg ovan, kunde ju vara den mänskliga tendensen att bara se det man väntar sig. Ännu en kan vara att det väl inte alltid är de mest balanserade eller mognaste människorna som är mest motiverade att lägga ut filmer eller diskutera på tuben – precis som det så ofta är på nätet och i propagandasammanhang.

#43 Viktig poäng! Man bör alltid ta det i beräkning, man får det man frågar efter och beroende på vem du frågar så får du självklart svar utifrån dennes ståndpunkt och kunskap. Aldrig glömma kontexten. 😎

#40: ja, den här utvecklingen att börja ta eget ansvar för sin tro och dess etiska innehåll är väldigt glädjande. I varje fall när den drivs eller åtföljs av kontakt med den aning om universell kärlek vi väl alla har i oss.

Och det du berättar inifrån Svenska kyrkan bör ju vara intressant för dem som tror att den bara är mellanmjölk eller att kristendom måste vara intolerant.

#33 "Det är inte jag som påstår att saker som inte är vetenskapligt bevisade inte finns, det var du som gjorde det"
Jag vet, men du besvarade det och ville därför förtydliga mitt påstående.  Vetenskapligt bevisade saker finns, kärlek är bevisat att det finns..inte vad det är, men att det finns.

Jag har missat #25 helt och hållet. Ber om ursäkt för det. Här kommer svaren på det.

Jag svarar bara här mot ämnet om Gud och vetenskap har något gemensamt, vilket jag inte tycker de har. Om ditt svar är annorlunda så får du stå för det men jag anser att det är fel. Skulle inte något annat svar vara tillåtet här bekräftar bara det jag sagt tidigare om att ifrågasättande är tabubelagt inom detta ämnet ur en religiös eller andlig ståndpunkt.

Jag har frågat iFokus om en egen sajt för att diskutera det vi diskuterar här bland annat men blev hänvisad hit när jag gjorde det. Ganska missvisande dock eftersom du säger själv att vi inte diskuterar tro här. Bättre om sajten hetat "Gud finns" typ.
Detta är återigen en bekräftelse på att ifrågasättande är tabubelagt.

Har aldrig inbillat mig att jag kommer få någon att sluta tro. Jag har dock fått ett antal kristna vid olika tillfällen, att ifrågasätta aspekter av sin tro när jag diskuterat med dem IRL. Att jag inte skulle kunna påverka någon likadant här är en ganska naiv inställning.

#42 "Sverige är där ett bra exempel på ett land där vi i väldigt hög utsträckning har vänt oss bort från Religionen och Gud under ett par generationer men nu har hittat dit igen. Vi plockar det som känns rätt utan att bry oss om vilken religion det kommer ifrån. "
Har du statistik på detta? Jag har statistik över motsatsen.

Se tabellen till höger. Invånarantalet ökar medans svenska kyrkans medlemmar minskar.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Religion_i_Sverige

#41 Min egen tro. Förklara den för mig. Visste inte att jag hade en.

#43 Om man nu kan kalla de institut, ofta religiösa, som anordnar dessa debatter för omogna och obalanserade så visst. Personen som lägger upp är irrelevant. Det är ju presentationen och representationen som är viktig, något jag redan påpekat önskas vara på hög nivå.

#47: jag kommenterade det i #41.

Uppenbarligen är det inte tabubelagt att som "negativt troende" komma in hit och ställa frågor och vara oförstående inför många av de svar man får. Din förra tråd blev rätt lång och den här lever än och båda har sajtvärden deltagit i.

#48: visst har du en tro. På att det inte finns "något mer". Det jag kallade "negativ tro" i #38.

Vad gäller det för institut?

#48 Om "något mer" innebär gudar, andligt och dylikt så ok. 

Här har du ett exempel, University of Notre Dame. Jag kommer inte ta upp fler, du får leta lite själv om du vill veta mer.
https://www.youtube.com/watch?v=yqaHXKLRKzg

#49 Att det inte skulle vara öppet för diskussion framgår när sajtvärden i inlägg #25 påstår "Svaret på trådens fråga är och kommer nämligen alltid att vara JA det finns en Gud." och samtidigt i samma inlägg ifrågasätter mitt ifrågasättande.

#51: tack för länk, men hur kan jag veta vad du mer har tittat på? Två timmar på en film är nog tyvärr mycket mer än vad jag kan lägga på det här. University of Notre Dame känner jag till, men inte så att jag vågar uttala mig om en enskild debatt.

#52: har du så vid definition på "tabu" så är väl det (ytterligare?) en anledning till att du ser det överallt. Kathja skrev helt enkelt vad hon tyckte.

Precis som många av dina trosfränder kanske du missförstår rubriker som "tro i fokus" som att de vore till för att ifrågasätta folks tro när de antagligen bara vill ha utrymme för den. Ett vattenhål. Där finns en grundläggande skillnad mellan er kämpande ateister och folk som är "positivt" troende: ni är inriktade på att bekämpa eller kritisera ("positiv") tro som sådan. "Positivt" troende kan vara intresserade av sådana diskussioner också, men har ju samtidigt ett eget innehåll i sin tro, och det kan ju tänkas vara det de i första hand vill dryfta med likasinnade på sådana här sidor. Så ni har helt olika begrepp om vad som är ett vattenhål för er.

Ungefär som med andra intressen. Är man järnvägsintresserad kanske man vill hänga på ett järnvägsforum. Någon gång ibland kanske det kan vara roligt om dit kommer någon bilnörd och vill tala om hur mycket bättre det är med bilar. Men om hen sedan börjar tala om "tabu" när man undrar vad hen vill få ut av det, eller om sådana personer skulle ta för vana att komma dit och plädera för sitt, blir det kanske mindre roligt. För den skull kan järnvägsnörden mycket väl hänga även på ett forum för allmänna trafikfrågor och diskutera av hjärtans lust med bilnördar där. Eller kunde göra det om hen hade orken eller intresset och har inget emot att andra gör det. Det är svårt för någon annan att veta.

#53 Syftet med länken va inte att diskutera innehållet. Starta gärna en ny tråd om du vill göra det med den videon. Syftet va på att peka på vilken typ av institutioner jag pratade om i #48. Det är den nivån på debatter som tilltalar mig, inte hobby-debattörer som ofta inte tänkt innan de öppnar munnen. Det finns massvis av debatter i samma klass, bara göra en enkel sökning på tuben, inte alls svårt att hitta.

När du påstod att min definition av "tabu" va vid kände jag att jag behövde kolla upp ordet i SAOB för att se om jag på något sätt använt ordet för vitt eller brett utifrån vad det faktiskt innebär.

Så här står det bland annat i SAOB
 "adj. om person l. sak: som inte får beröras l. nämnas, som man inte får umgås med l. ha att göra med, (strängt) förbjuden (av religiösa l. sociala skäl); äv. i oeg. l. utvidgad anv.: som man inte vågar tala om"
Att jag skulle ha en överdriven tolkning av ordet tycker jag inte.

Jag är medveten om att jag får ifrågasätta här, hittills iaf, och det tycker jag är bra och beundransvärt faktiskt då religiösa allt för ofta vänder dövörat till så fort man frågar något, men som värden besvarade trådens fråga i #25 finns här alltså inget att diskutera eller? Om det gör det så är hennes svar felaktigt.

Om jag hävdar att det finns en upplevd tabubeläggning (i allmänhet, ska tilläggas) av ifrågasättande av religiösa livsåskådningar och sedan bemöts av det så bevisar man inte direkt motsatsen till det jag upplevt. Inte heller när hon skriver "För inte kan du tro att du ska få någon här inne att sluta tro eller ens ifrågasätta sin tro lite grann?"gör det saken bättre. 

Det startats en hel del trådar här förutom denna och den jag startade i där jag läst, ej hållit med om vad som stått och ändå låtit bli att kommentera. Jag är inte ute efter att attackera någons personliga tro. Det är när det går till sakfrågor som "gud vs. vetenskap" som jag ger mig in i diskussionen.

När jag först började skriva här så inbillade jag mig inte att forumet va ägnat åt ifrågasättande, att det skulle vara ett vattenhål för mig, men tänkte att det skadar inte att testa. Jag va "törstig" och ville se om "de andra djuren accepterar min närvaro" även om jag är av en helt annan "art".
Så din jämförelse med järnvägsforum är korrekt, men var ska en bilnörd som vill diskutera vad som är bäst, tåg eller bilar, vända sig om han vill ha en meningsfull diskussion istället för bara massa Ja-sägare?

Utifrån erfarenhet vill jag säga att de forum som finns för en allmän diskussion om religion är oftast extremt enkelspåriga. Antingen modereras de av ateister och är då överbelamrade med likasinnade vilket inte är kul alls. Eller så är de fulla med religiösa som använder predikan som argument vilket gör vilken funtad ateist som helst vansinnig att behöva försvara sig emot och som inte hör hemma i en städad debatt (om den inte handlar om bibelcitat osv såklart). Detta har jag skonats ifrån här och all heder åt sajtvärden för det, att hon inte vänder sig till bibeln för att svara på mina frågor.

#46 Inget att be om ursäkt för! Som sagt, bara jag som blev nyfiken. Det handlar inte alls om tabu, skriv på du. Alla är välkomna så länge som tonen är tillåtande och det har du absolut. 👍 Vad skulle din sajt ha handlat om? "Icke tro"? 🤔

#47 Jag skrev inte att svenska kyrkan har fått fler anhängare, tvärtom just som du påtalar. Utan det man har uppmärksammat är att allt fler är i Sverige är andliga och har ett eklektiskt förhållningssätt till Gud. Man bryr sig inte om vilken religion som säger vad utan man plockar de bitarna som känns rätt. Och eftersom det bara finns en Gud och alla religioner bara är olika bilder av denne så spelar det ju ingen som helst roll. 😎

#52 Bara för att MITT svar är att JA det finns en Gud, så innebär det inte att det är allas svar. Eller hur? 😉 Om du läser sajtbeskrivningen så är mitt syfte att detta ska vara en öppen plats där man diskuterar tro, och då behöver man även titta på "baksidan" - dvs "icke-tro". Som jag har skrivit innan så leder diskussioner till evolution, alltså att jag (eller vem som deltar) växer som människa. 

#53 Jag kunde inte ha förklarat det bättre själv!

#54 Du uttrycker väldigt ofta att du förväntar dig att bli ifrågasatt och/eller påhoppad här inne. Varför det ? Här "hoppas" inte på folk, syftet är ju att vara ett öppet forum för att diskutera tro, att utforska sin egen, eller som du att utforska din "icke-tro" för att bli tryggare i den. 

Du är, som du förhoppningsvis har uppmärksammat, absolut välkommen här inne! Även om det kanske alltid kommer att finnas lite "gnag" när man står för två helt olika sätt att se på världen. Man kan bara konstatera att vi tror olika och det är okej det med. 

I min värld handlar det inte om "rätt eller fel" det handlar om min, och din, personliga tro och förhållningssätt till livet. Det är ju därför jag personligen inte ser mig som religiös, även om jag vid tillfälle titulerar mig kristen då det mest stämmer med mitt förhållningssätt, eftersom religioner enligt mig exkluderar allt för mycket av det som ryms i "Gud". Och för att religioner enligt mig allt för lätt hamnar i en "ni har fel" mentalitet - det går mer ut på att exkludera än tillåta och inkludera - och det är inget som tilltalar mig. Det var inte heller vad Jesus predikade om jag nu ska återknyta till en religion vilket visar mig att allt för många religiösa utövare har tolkat i egensyfte och i vissa fall helt, eller delvis, tappat bort vad Gud  är.

Det är ju därför det finns så många olika falanger av de flesta religioner - man har fått en grundtext av Gud sedan tolkar olika utövare denna text olika och så fastnar man i olikheterna, skapar osämja, bryter sig loss, skapar en "ny tro" och så fortsätter det. Fokus ligger på olikheter istället för likheter, detta trots att likheten är Gud och olikheterna är mänskliga tolkningar av Gud.

#55  
**Vad skulle din sajt ha handlat om?
**Mer en religionsvetenskaplig vinkel på religioner och allt va de innebär. I de aspekter som spelar roll i människors liv. Generella ifrågasättningar och personliga svar. Religiösa texter, moral, gudsexistens, ateism, de större religionerna är den typ av ämnen som skulle finnas.

Dock hittade jag "Skepticism iFokus" imorse som verkar ha mer en sådan inriktning så jag ska flytta mitt fokus i sådana här frågor dit istället och se vad jag får för gensvar.

Man bryr sig inte om vilken religion som säger vad utan man plockar de bitarna som känns rätt.
Fast detta rimmar ju inte med Svenska Kyrkan förlorar medlemmar, då det är ett aktivt val man gör att gå ur den. Om det inte spelar någon roll hade de väl lika gärna kunnat vara kvar?

**Du uttrycker väldigt ofta att du förväntar dig att bli ifrågasatt och/eller påhoppad här inne?
**Det tycker jag inte. Dock förväntar jag mig att bli ifrågasatt, absolut, skulle inte va mycket till diskussion annars. Bara massa medhåll. Men påhopp? Nej det har jag aldrig förväntat mig.
Du kanske syftar till att jag påpekar att ifrågasättning är tabubelagt, och då menar jag i allmänhet när man konfronterar troende, inte alltid, men ofta. Att man inte vill ta diskussionen. Det har jag inte upplevt här, förutom när du skrev vissa saker i #25 som jag påpekar i inlägg #54.

I min värld handlar det inte om "rätt eller fel"
Det gör det i min. Jag vill inte ha en felaktig världsbild och jag vill heller inte behöva rätta mig efter en sådan. Jag tror även att om inte diskussionen lever och tolkningen släpps fri från yttre påverkan så landar det lätt i extrema saker. Som att homosexualitet är onaturligt t.ex. eller att skapelseteorin ska läras ut i skolor eller, det lite mer aktuella, att demokrati är felaktigt och att ett muslimskt världskalifat är det som är rätt.

#56 Trist att du inte vill tillföra något här inne längre, men jag hoppas att du ska trivas inne hos skeptikerna  - där är det i alla fall ingen som lär säga emot befästande av icke-tro eftersom i princip ingen tror där inne, det är iaf min erfarenhet. 😉

Jag tror absolut att vi skulle kunna ha många givande diskussioner kring dessa ämnen som du tar upp eftersom det absolut är något som ger ett mervärde i diskussioner kring tro, och icke-tro. Och det är inte min styrka så jag är glad och tacksam över det som du/ni tillför inom dessa områden. 👍

"Mer en religionsvetenskaplig vinkel på religioner och allt va de innebär. I de aspekter som spelar roll i människors liv. Generella ifrågasättningar och personliga svar. Religiösa texter, moral, gudsexistens, ateism, de större religionerna är den typ av ämnen som skulle finnas." Är ju väldigt mycket tro, och kanske inte så mycket av icke-tro. Så perfekt att diskutera här inne enligt mig. 😃

Det är med "rätt och fel" är intressant, jag har skrivit om det förut - för det är när allt kommer omkring få saker som är just rätt eller fel, sant eller falskt.

En sak kan vara sann idag, men i morgon vet man annat och då är det inte sant längre. Frågan är då hur sann sanningen var. Det är även som så att det som är rätt för dig inte behöver vara det för mig  tvärtom så är det sällan det är samma eftersom jag bedömer och värderar utifrån vem jag är medan du gör det utifrån vem du är. 

Hur du får ihop "Jag tror även att om inte diskussionen lever och tolkningen släpps fri från yttre påverkan så landar det lätt i extrema saker. Som att homosexualitet är onaturligt t.ex. eller att skapelseteorin ska läras ut i skolor eller, det lite mer aktuella, att demokrati är felaktigt och att ett muslimskt världskalifat är det som är rätt." förstår jag inte. Det är enligt mig bara resultat av att någon anser att något är "rätt" och därmed blir något annat "fel"  🤔

Min kommentar kring dina eventuella förväntningar på att bli "påhoppad" var enbart utifrån hur du formulerade dig, inget annat. Och som jag sagt innan, jag tar mer än gärna diskussioner, det är ju hela syftet med att ha en sajt, men jag kan ju inte allt så vissa saker väljer jag att inte gå in i då jag inte har nog på fötterna för att formulera mig. Då anser jag att det är bättre att inse sina begränsningar och vara tyst.

#57 
Trist att du inte vill tillföra något här inne längre
Hehe, tro inte att ni slipper mig så lätt. Kommer tveklöst titta förbi här ibland också. Det kan även visa sig att Skepticism inte alls är det jag söker. Väldigt trevligt att höra att man tillför något. Om detta dessutom inte är din starka sida så är det säkert mycket nyttigare för dig än för mig. Då menar jag att man lär sig förstå sin egen bild mycket bättre för man tvingas ibland ta ställning till saker och faktiskt tänka på saker i sin egen världsbild som man normalt inte tänker på annars.

Hur du får ihop "Jag tror även att om inte diskussionen lever /…/  **Det är enligt mig bara resultat av att någon anser att något är "rätt" och därmed blir något annat "fel".
**Men varför anser de att det är rätt eller fel; på grund av sin religiösa övertygelse. Det är det som gör diskussionen viktig.

Då anser jag att det är bättre att inse sina begränsningar och vara tyst.
Eller så försöker du. Om inte dina argument "fungerar"i första varvet så får man titta på det man skrivit, se vad som saknas, tänka efter, kanske plugga lite kort om någonting, och vips, så har du lärt dig något om din världsbild. Dvs, det jag påpekar inledningsvis i detta inlägg. Det innebär ju såklart att du har intresse för att diskutera och ämnet som diskuteras. Tycker man inte det är kul så har jag full förståelse för det.

#58 Det handlar inte om att jag anser att mina "argument" inte funkar, det handlar bara om att inse mina begränsningar. Jag är inte speciellt intresserad av den vetenskapliga sidan av Gud, jag är intresserad av den mänskliga,  av relationen med Gud, av att skapa mitt liv med andra. Det är som att jag låter bli att snacka franska för jag suger på det. Bättre låta någon annan som kan sköta snacket, eller så kör jag teckenspråk. 😉

Men det innebär inte att jag inte vill diskutera ämnet, men då utifrån min ståndpunkt och kunskap, med mitt språk. 😃

#54: okej.

Jag vet att det finns seriösa debatter, men jag ser inte att den "positivt troende" sidan i allmänhet skulle behandla den "negativt troende" värre än tvärtom.

Beträffande "tabu": det Akademien vill komma åt med den "utvidgade användningen" är nog snarast sådana där outtalade "förbud" som kan vara svåra att ringa in, sådant som kan ligga i luften men som ivrigt förnekas om man försöker påtala dem inför fel person. De menar troligtvis inte sådant som att man kan tolka den osäkerhet man kan känna i en miljö man inte är hemma i som att man inte får göra saker man faktiskt får.

Att knyta ett betydelsen hos ett sådant ord enbart till den som upplever det, utan något mer konkret kriterium, skulle leda till att det kan glida hur långt som helst i betydelse och att folk som beskylls för (i det här fallet) tabuläggning blir försvarslösa.

… och jag har kanske en liknande erfarenhet som du av nätfora och liknande. Antingen drivs de av "negativt" troende och många har då ofta (trist att behöva säga) en rätt raljant och överlägsen ton mot folk som inte delar deras tro, eller så domineras de av folk som har en "positiv" tro men har inte tillräckligt många som vill diskutera på ett mer intellektuellt plan. Det finns inte så mycket däremellan. Så jag kan förstå att man därifrån kan få intryck i stil med att de "negativt" troende är intellektuellt överlägsna eller öppnare. Jag saknar också ställen där man kan få det bästa från båda världarna (som jag vet att man kan irl).

Men, som jag försökte antyda i #53, har man en "positiv" tro har man kanske inte samma behov att bli ifrågasatt som en "negativt" troende har att ifrågasätta, och vill man ifrågasätta själv kanske man föredrar mer skyddade kanaler. Det är på många sätt utsatt att vara "troende" och nätet är tyvärr ingen vänlig plats. Annars kanske man i allmänhet är mer intresserad av att bygga upp något.