Att hysa agg är en attack på Guds frälsningsplan. (ACIM lektion 72)

Även om vi har insett att egots frälsningsplan är motsatsen till Guds har vi likväl ännu inte betonat att den är en aktiv attack på Hans plan, och ett avsiktligt försök att förstöra den. I attacken tilldelas Gud de egenskaper som egentligen associeras med egot, medan egot tycks anta Guds egenskaper.

Egots grundläggande önskan är att ersätta Gud. Egot är faktiskt det fysiska förkroppsligandet av denna önskan. För det är denna önskan som tycks omge sinnet med en kropp, och hålla det åtskilt och ensamt och oförmöget att nå andra sinnen förutom genom kroppen, som gjordes för att fängsla det. Begränsningen av kommunikationen kan inte vara det bästa medlet för att utvidga kommunikationen. Ändå vill egot att du skall tro att det är det.

Även om försöket att behålla de begränsningar som en kropp påtvingar är uppenbart här, är det kanske inte så tydligt varför det är en attack på Guds frälsningsplan att hysa agg. Men låt oss se på vilka slags ting du har en benägenhet att hysa agg mot.

Associeras de inte alltid med någonting en kropp gör? En person säger någonting som du inte tycker om. Han gör någonting som misshagar dig. Han “avslöjar“ sina fientliga tankar genom sitt uppträdande.

Du befattar dig inte här med vad personen är. Tvärtom, det enda du bryr dig om är vad han gör i en kropp. Du gör mer än att låta bli att hjälpa honom att göra sig fri från kroppens begränsningar. Du försöker aktivt binda honom vid den genom att förväxla den med honom, och dömer båda som ett. Härigenom attackeras Gud, för om Hans Son endast är en kropp, då måste Han också vara det. En skapare som är helt olik sin skapelse är obegripligt.

Om Gud är en kropp, vad måste då Hans frälsningsplan vara? Vad skulle den kunna vara annat än Döden?  När Han försöker framstå som Upphovsman till livet och inte till Döden är Han en lögnare och en bedragare, full av falska löften, och erbjuder illusioner i stället för sanning. Kroppens skenbara verklighet får den här synen på Gud att verka mycket övertygande. Om kroppen vore verklig, skulle det faktiskt vara mycket svårt att klara sig undan denna slutsats. Och varje agg du hyser vidhåller att kroppen är verklig. Det förbiser helt och hållet det din broder är. Det förstärker din övertygelse om att han är en kropp, och fördömer honom för det. Och det hävdar att hans Frälsning måste vara döden och projicerar denna attack på Gud, och gör Honom ansvarig för den.

Till denna noggrant förberedda arena, där rasande djur söker efter byte och barmhärtighet inte har tillträde, kommer egot för att rädda dig.  Gud gjorde dig till en kropp. Nåväl. Låt oss acceptera detta och vara glada.  Låt dig som kropp inte berövas det som kroppen erbjuder. Ta det lilla du kan få. Gud gav dig ingenting. Kroppen är din ende frälsare. Den är Guds död och din frälsning.

Detta är den universella övertygelsen i den värld du ser. Några hatar kroppen och försöker skada och förödmjuka den. Andra älskar kroppen och försöker förhärliga och upphöja den. Men så länge kroppen står i centrum för din bild av dig själv attackerar du Guds frälsningsplan, och hyser agg mot Honom och Hans skapelse så att du inte kan höra sanningens Röst och välkomna Den som Vän.  Din utvalde frälsare tar Hans plats i stället.  Han är din vän; Gud är din fiende. 

Vi kommer i dag att försöka få ett slut på dessa vettlösa attacker på frälsningen. Vi skall försöka välkomna den i stället. Din upp och nervända varseblivning har varit förödande för din sinnesfrid.  Du har sett dig själv i en kropp och med sanningen utanför dig, utestängd från din medvetenhet genom kroppens begränsningar. Nu skall vi försöka se detta på ett annat sätt.

Sanningens ljus finns i oss, där det nedlades av Gud. Det är kroppen som är utanför oss, och den behöver vi inte bekymra oss om. Att vara utan kropp är att vara i vårt naturliga tillstånd. Att känna igen sanningens ljus i oss är att känna igen oss själva så som vi är. Att se vårt Själv som åtskilt från kroppen är att upphöra med attacken på Guds frälsningsplan, och att acceptera den i stället. Och varhelst Hans plan accepteras, är den redan fullbordad.

 Vårt mål under de längre övningsstunderna i dag är att bli medvetna om att Guds frälsningsplan redan har fullbordats i oss. För att uppnå detta mål måste vi ersätta attack med accepterande. Så länge som vi attackerar Guds plan kan vi inte förstå vad den är för oss.  Vi attackerar därför det som vi inte förstår. Nu skall vi försöka lägga dömandet åt sidan, och fråga vad Guds plan för oss är:

- Vad är Frälsning, Fader?  Jag vet inte.  Tala om det för mig så att jag kan förstå.

Sedan skall vi vänta i stillhet på Hans svar. Vi har attackerat Guds frälsningsplan utan att vänta på att höra vad den är. Vi har ropat ut vårt agg så högt att vi inte har lyssnat till Hans Röst. Vi har använt vårt agg till att blunda och hålla för öronen.

Nu vill vi se och höra och lära oss.  - “Vad är Frälsning, Fader?“

Fråga och du kommer att få svar. Sök och du skall finna. Vi frågar inte längre egot vad Frälsning är och var vi kan finna den. Det frågar vi sanningen om. Var därför förvissad om att svaret kommer att vara sant på grund av Den du frågar.

Närhelst du känner att din tillförsikt minskar och ditt hopp om att lyckas flämtar och slocknar, upprepa då din fråga och din önskan, och kom ihåg att du frågar oändlighetens oändlige Skapare Som skapade dig lik Sig Själv:

- Vad är Frälsning, Fader?  Jag vet inte.  Tala om det för mig så att jag kan förstå.

Han kommer att svara. Var fast besluten att höra.

En eller kanske två kortare övningsstunder i timmen räcker i dag, eftersom de kommer att vara något längre än vanligt. Dessa övningar skall börja så här:

Att hysa agg är en attack på Guds frälsningsplan. Låt mig acceptera den i stället. Vad är Frälsning, Fader?

Vänta sedan någon minut i tystnad, helst med slutna ögon, och lyssna efter Hans svar.