I dag skall vi repetera följande:

Mina meningslösa tankar visar mig en meningslös värld.

Eftersom de tankar jag är medveten om inte betyder någonting, kan inte den värld som åskådliggör dem ha någon mening.  Det som ger upphov till den här världen är vansinnigt, och det är också det som den ger upphov till.  Verkligheten är inte vansinnig, och jag har såväl verkliga som vansinniga tankar.  Jag kan därför se en verklig värld om jag låter mina verkliga tankar vägleda mitt seende.

Jag är upprörd därför att jag ser en meningslös värld.

Vansinniga tankar upprör.  De ger upphov till en värld där det inte finns någon ordning någonstans.  Endast kaos styr en värld som representerar ett kaotiskt tänkande, och kaos har inga lagar. Jag kan inte leva i frid i en sådan värld.  Jag är tacksam för att den här världen inte är verklig, och att jag inte behöver se den överhuvudtaget såvida jag inte väljer att sätta värde på den.  Och jag väljer inte att sätta värde på det som är totalt vansinnigt och inte har någon mening.

En meningslös värld framkallar rädsla.

Det totalt vansinniga framkallar rädsla eftersom det inte alls går att lita på och inte erbjuder någon grund för tillit.  Ingenting i galenskapen går att lita på.  Den erbjuder ingen trygghet och inget hopp.  Men en sådan värld är inte verklig.  Jag har givit den illusionen av verklighet, och har lidit på grund av att jag har trott på den.  Nu väljer jag att ge upp denna övertygelse, och sätta min tillit till verkligheten.  Genom att välja detta kommer jag att undgå alla verkningar av rädslans värld, eftersom jag erkänner att den inte existerar.

Gud skapade inte en meningslös värld.

Hur kan en meningslös värld existera om Gud inte skapade den? Han är all menings Källa, och allt som är verkligt finns i Hans Sinne.  Det finns också i mitt sinne, eftersom Han skapade det tillsammans med mig.  Varför skulle jag fortsätta att lida av verkningarna av mina egna vansinniga tankar, när skapelsens fullkomlighet är mitt hem?  Låt mig minnas makten i mitt beslut, och förstå var jag verkligen bor.

Mina tankar är bilder jag har gjort.

Vad jag än ser återspeglar det mina tankar.  Det är mina tankar som talar om för mig var jag är och vad jag är.  Att jag ser en värld i vilken det finns lidande och förlust och död visar mig att jag bara ser återspeglingen av mina egna vansinniga tankar, och inte tillåter mina verkliga tankar att kasta sitt välgörande ljus över det jag ser. Men Guds väg är säker.  De bilder jag har gjort kan inte segra över Honom eftersom det inte är min vilja att de skall göra det.  Min vilja är Hans och jag kommer inte att sätta några andra gudar jämte Honom.