I KBT brukar de som är mer beteende inriktade säga: "Fake it until you make it". Dvs låtsas som att du inte är blyg till en början och så småningom kommer din kropp reagera på ditt beteende och tankarna följer med. De som är mer kognitivt inriktade brukar säga, utmana tankarna. t ex vad är du blyg över och stämmer det överens med verkligheten eller är det bara en "verklighet" man har skapat i sitt inre, vad tror du kommer hända, vad är det värsta som kan hända och vad är det bästa som kan hända om du inte är blyg, när är man inte blyg och vad är det som gör att man inte är blyg då osv.

Bra svar Medda, möt dina rädslor och för varje gång du gör det minskar dem. Kanske kan det hjälpa att förmänskliga Gud? Se hen som en vänlig granne du pratar med. Eller tvärtom, se Gud i naturen och prata med ett träd eller en fågel. Gud är i allt och hen vet att det är hen du pratar med. Men du kanske ska fråga dig själv varför du känner såhär? Kanske har du fått för dig att man måste be på ett speciellt sätt. Eller att Gud bara lyssnar om man gör "rätt" eller är " värdig" att lyssnas på? För sanningen är den att Gud bryr sig inte alls om hur du gör när du ber, hen bryr sig bara om att du har viljan att skapa en relation.