Han kommer inom oss🙂 som ande❤️

Jag tänker att det är ett individuellt möte, inom oss, likaså himmelriket på jorden, att det är en inre förändring, upplysning, som gör att vi har förmågan att se att himmelriket finns överallt❤️

Håller med båda föregående:) Inom oss för att vi är alla unika:)

Och ändå har kyrkan i alla år talat om Gud som något utanför oss själva. Det har ju varit så, eller är så på många håll fortfarande, och det har ju utformats så av en eller flera anledningar. Frågan är vilket syfte det har fyllt. För vi får ju utgå ifrån att allt är och har varit som det ska vara. Alltså det har aldrig varit fel att se oss som åtskilda men nu är tiden inne att se oss alla som ett. Det är iaf vad jag tror.

# 4 Ja detta är intressant, har ju en frikyrklig familj som nära vänner och när vi pratar tänker vi likadant, att Gud finns inom oss, finns överallt osv, att det är en kärlekskraft,  ändå blir det då och då "krockar" iom olika åsikter om att det bara finns ett sätt att tro på, som är det rätta, anser dem…delen att allt är ett och "vi alla är Guds barn", går förbi dem lite när de snöar in på skillnaderna…de tror ju att Gud är ledsen på de som ber till Allah, för mig är det helt snurrigt🤪, jag ser förbi religionsskillnader och ser i stället till vad som sker i varje enskild människa när de ber, när de fylls av kärlek, ljus, öppenhet, frid….det är samma.

Inom mig och utom mig.

Gud finns inom oss och omkring oss. Gud finns inom alla och i allt oavsett om vi vet, tror, eller inte tror. Oavsett religion. Vi behöver inte ens vara medvetna om Gud. Gud kommer inte och går inte. Vi behöver inte uppleva ett möte med Gud för att kärleken ska finnas. Vi är älskade villkorslöst.

Gud är evig. Himmelriket är evigt, och är. Gud är kärlek, och är. 

Det är så jag känner.

#5 Precis den uppfattningen har jag också fått, att man kan tala om att Gud bor i våra hjärtan men hen befinner sig ändå utanför, gärna över, oss då vi har synat. Då blir vi synade utifrån. Och vi tillhör alla Guds barn, men vissa gör "fel" och dem ska vi be för så att även de får skåda ljuset. Jag har så svårt att få det att gå ihop hur de får till det!

#6 fint🙂

Vi är älskade villkorslöst, precis❤️! Oavsett om vi är medveten om Gud eller ej, ja. Det är ju där det blir lite krock med religioner, där det ofta finns regler, öht att Gud kan vara besviken på en😮, det existerar inte i min syn…

# 7 haha, jaa🤪ofta säger de emot sig själva🤐.

Szirius

Jag tänker så här att besvikelse är grundad på mänskliga upplevelser och tankar. Besvikelse innehåller avsaknad av kärlek. Gud är inget annat än kärlek i dess renaste form. Därför faller alla mina teorier om att Gud skulle kunna bli besviken på mig. Det är helt enkelt inte möjligt!

Däremot så ska vi inte mörda och stjäla, och vi ska älska oss själva och varandra. Det som händer om vi inte är medvetna är att vi riskerar att göra oss själva och andra olyckliga. Gud blir inte besviken, men vi sviker oss själva och andra människor om vi inte lever vårt liv med kärlek som den största drivkraften.

…inte alltid helt enkelt dock 😉

❤️

# 9 ja självklart så🙂  Därför kan det bli avigt om man tror på en dömande Gud, det kan nog hindra en del att lära känna sin själ🤔….för lär man sig att "vara god" främst  för att undvika Guds vrede, så är det ju en helt annan sak än om man gör det för att själen vill leva i frid och harmoni..

Jag tror att Kathja nämnt det härinne nånstans, själv läste jag det första gången i nån av Tolles böcker, att "synd" betyder att missa sitt mål. Vilken enorm skillnad i betydelse! Jag har haft sååå svårt att ta till mig hela syndsnacket i kyrkan tidigare, men iom denna betydelse så finns ingen skam och skuld inbäddad, utan bara visar på riktningen i ens handlande…att det är en synd att vara hatisk tex…betyder att man missar sitt mål- målet att leva i kärlek❤️. Ingen besviken Gud som ser ner på dig ifall du gör det, men du missar målet du är menad för, här på jorden.

Wow, det där var verkligen en bra tolkning " Synd" betyder missa sitt mål:) Jag älskar att få Bibelns koder förklarade för det den är ämnad för från början. Jag har inte mycke till övers för hur dom högre prästerna översatte och skrev om Bibeln till männens fördel och helt tog bort kvinnans stora betydelse i den. Har alltid haft svårt att acceptera det.

Vi har en tråd på "synd" - "missa målet" är den direkta översättningen av ursprungsordet i Bibeln.

#10 Szirius.. Bra då är jag inte helt snurrig kanske… För mig är inget självklart, får fundera mycket innan jag får ihop tankar om Gud. De är snurriga för mig !! ;) När jag tänker om Jesus, så kommer inga tankar alls. Det knyter sig verkligen i magen när jag tänker på orden synd, Guds vrede, skuld…och så känner jag mig grymt arg och ledsen inombords. Det räcker att bara läsa orden oberoende sammanhanget, på nätet så går jag igång på högsta växel ;)… Jag behöver lära mig något här. Missa målet känns bättre men även det ger mig obehag. Känns bättre att säga att Gud vill att vi lever i kärlek. Det kanske är en synd att förenkla det så? Känns lite oklart det här.

Som jag ser är det synd att inte leva i kärlek. ~ till allt som är. Och det är ju när vi gör det som kommer ur balans. Men sedan tror jag inte att Gud bryr sig per se, men skapelsen är gjord så att vårt naturliga tillstånd är kärlek och när vi går utan det skapas ohälsa på ett eller annat sätt. Men Gud dömer oss inte för det. Vi gör alla det vi behöver och kan där och då, vare sig mer eller mindre.