Ojojoj Kathja…tack så mycket! Du tar verkligen tag i det du får…och ger…innan man hinner blinka!

Be och du ska få. 😉

Darling, synk synk🤗, kom en text till mig idag till en gammal melodi…med just detta tema…..det verkar som om inget sker…men i tomheten ges plats åt nytt att fyllas på❤️

wow, fick nu en dejavue, har skrivit detta förut ju!

"Hur gör du? Följer du ditt flöde eller följer du en given agenda?" Jag har och följer flödet genom att jag har en given agenda och följer agendan för att det ger ett stabilt flöde

Vad ingår i agendan? Jag tänker då inte bara på sådant som meditation varje morgon, utan mer vardagliga saker som städning, jobb, sömn, motion, social samvaro… Med andra allt som kan ingå i livet. 😉

Själv gör jag det mesta när det känns rätt, har få rutiner och planerar sällan i förväg eftersom jag ju inte vet om jag "känner för det" när det är dags. 😃

Mer än de  mest basala rutinerna. Har jag nog inte. Även om jag har mitt mönster(!)

Undviker så mycket jag kan känslan av tvång inom.

Rutiner och förutbestämda "göranden" får plats när andan faller på. *oftast*

Har aldrig gillat rutiner. Känner mig fångad och tvingad i dessa och då vaknar trots och frustration😡.

Samtidigt som jag insett att jag ibland skulle önska att jag var lite mer strukturerad och ordningsam för min egen skull😞själv disciplinen kanske skulle vara bra att öva på *tuggar på hatt kanten*.

Samtidigt som någonting voltar inombords och vrålar *boring*😛

Just orden: Allt har sin tid. Har under tidigare år varit som en knäpp på näsan, eftersom jag saknat både tålamod och uthållighet i den öken av stiltje som kan uppstå.

Då flög möblerna ändes väggar och rum. För att jag på ett omedvetet plan sökte förändring. ( det ser jag idag) En stilla stund av tillfredsställelse infann sig, men blev aldrig kvar inom.🤦‍♂️

Allt finns inom, jag vet det idag. Jag kommer fortfarande inte åt allt. Men det finns där och väntar på att få flyta upp till ytan. Det är en skön vetskap❤️

Kanske inte en agenda precis…mer som dagliga rutiner…som jag följer, men bryter titt som tätt…regelbunden meditation morgon och kväll, vill jag alltid skall funka och andra fasta rutiner med mat och sömn i rättan tid. För övrigt och med mycket annat får det bli som det blir när det drycker upp… Och även om jag inte alltid har den rätta känslan och känner för det just då…så vänder jag på det och vrider om min uppmärksamhet och skapar känslan, energin,intresset…

Jag har oxå varit där, att vara känns som något man inte ska slösa sin tid på. Vi lär oss ju att vi är vad vi gör, och i det ligger vikten av att göra, att ha handlingsplaner, att städa på fredagar, handla på lördagar, avsätta 1 timme om dagen till sina barn, 15 minuter om dagen på sig själv och ha sex två gånger i veckan. Helt utan att reflektera över vad jag vill och behöver JUST NU för att vara ett med mig själv och allt som är.

Att ta sig själv tid att känna efter i allt, vad vill jag äta nu, ska jag ligga på soffan eller gå till gymmet  -  vara social eller ha ensamtid. I det visar jag att jag värdesätter mig själv, att jag ser till MIG innan jag ser till andra. I det ligger kärlek. ❤️

När jag gör saker i och av kärlek så funkar allt så mycket bättre än om jag går mot mig själv. Följ med flödet. 🌊

Att känna efter behöver ju inte alltid leda till rätt grej, likväl🤪hmm, hur ska jag få fram detta då? Man kan av naturen vara rätt bekväm😇, men det får ju konsekvenser😉…så jag gör nog lite som #7: även om jag inte alltid har den rätta känslan och känner för det just då…så vänder jag på det och vrider om min uppmärksamhet och skapar känslan, energin,intresset…

Jag kanske inte vaknar upp o KÄNNER att jag vill kliva upp direkt😴- men jag VET att jag mår bra av att göra det likväl, så då får jag ändra mitt fokus. Samma med träning och vad jag äter. Att minnas vad saker får för konsekvener är nog det som får mig att kunna hålla sunda rutiner🌈.

Jag känner mig själv och har lite s.k " tröskelproblematik"- ibland behöver jag helt enkelt putta mig över tröskeln för att hitta flödet🌊Det betyder inte att jag går emot känslan, utan att jag kanske inte känner vad jag verkligen behöver, förrän jag börjar …☝️

#5 min önskan är verkligen att ha ett mer tillåtande flöde i det där bland mina vänner, jag planerar också sällan - men då behöver man ha likasinnade som är likadana😉, dvs inte behöva boka 2 veckor i förväg för att kunna ses🤐Där har jag märkt att jag får "omprogrammera" mig rätt ofta…andan faller på  i mig, och jag får lust att göra nåt med nån, wihiii,  - men då är denne upptagen…

Haha, jag har en bild: när det är fina dagar så släpper alla vad de har för händerna, gör en matsäckskorg o så möts vi alla nere vid floden o hänger hela dagen, barnen leker o vi sitter o myser ihop o dricker kaffe i timmar☀️ jaaaaaaaa

Det där med att följa sin känsla…det är inte riktigt min grej. Tror det har med uppmärksamheten att göra…och behöver inte känna efter så ofta för att veta vad som, känns rätt och bra…Tycker att det ofta hindrar om jag känner efter…eller tänker efter för…i varje fall när det handlar om att vara spontan i att följa och komma i flödet, eller att hålla flödet.

Jag tänker att det beror på vad vi lägger orden, som alltid. 😉 Känna efter innebär för mig att jag följer mitt flöde och att jag är lugn i att jag vet vad jag behöver när jag behöver det. Så ingen stor sak, utan mer en frågan om att vara i mitt flöde. 😃

Till skillnad mot att ha bokat upp en massa "att göra saker" på vissa tider och när tiden är inne så finns det fyra vägar att gå. 

1. Jag är på banan och känner precis för att göra det där. M.a.o jag är i rätt flöde. 

2. Jag är inte på banan och får då hitta ett bra förhållningssätt så att jag blir det och sedan göra det jag ska. 

3. Jag är inte på banan men gör saken i alla fall.

4. Jag är inte på banan och skiter i att göra det vilket kan leda till dåligt samvete eller andra känslor.

Men alla sätt är bra utom de dåliga säger de visst. 😉

Allt har sin tid, att vara här och nu är det viktigaste och ärligaste mot en själv.
Ser man på livet som en trappa, varje steg innehåller vad man behöver lära sig. och går man för fort,så får man ta ett steg tillbaka.
Det som kändes bra igår,kanske inte känns så bra idag eller tvärtom. att reflektera, ta intryck, omvärdera sig själv. 
Känslan av att man har ett steg tillbaka kan svida i en.
Men ack så viktig lärdom, när man är redo för nästa trappsteg.

Det viktigaste vi har att inse är nog att tider av vad vi tycker känns som "ingenting" är minst lika viktiga, om inte viktigare, för att bitar ska falla på plats. Tider av det som kan kännas som stagnation eller stiltje är viktig tid då vi blir ett med det vi just har lärt. Just som du säger Alder, som en trappa och på varje trappsteg behöver vi stanna till och njuta av utsikten. ☀️

Jag är visst litet allergisk mot det där att…allt har sin tid!

Vet att det är så och lever också med det…men det finns en annan sida också och den har jag varit inne på många gånger…Och det handlar om Uppmärksamhet…För i Uppmärksamheten är vi här och nu och i den kommer reflektionen, i den kommer upplevelsen av stagnation, i den faller saker på plats…Uppmärksamheten gör flödet mer stabilt och blir mer som att åka uppför i en rulltrappa än att gå steg för steg.

- Just den här rulltrappan har inga sidor utan mer som ett rullband och man kan gå av när man vill och titta på utsikten…🌈

"Allt har sin tid" står för just detta med att vi behöver stunder, perioder, av att bara vara. Men kanske du har något att jobba med där Peter? 😉

Kathja!

Ja, jag har klart "något att jobba med"…men det är inte det!

Är bra på att bara Vara..Det är ju det som är min grej…som någon sa.