Kanske tro är en egenskap, något som skiljer människor åt ? En del har lätt för att tro på det som inte direkt kan ses eller erfaras med sinnena men de kan ändå relatera till det som verklighet och teoretisera om dess egenskaper och konsekvenser. Mycket i vetenskapen förutsätter en förmåga att tro på existensen av något som förhoppningsvis kommer att verifieras empiriskt förr eller senare. En geolog måste först tro på teorin om vad som döljer sig i årmiljonernas avlagringar för att finna bevis på att det är som teorin förutsäger. En fysiker och astronom teoretiserar om vad som finns i materiens grund för att kunna förstå uppenbarade extrema materiella miljöer. Människor som inte kan tro då? En del människor har väldigt svårt för att kunna relatera till något osynligt som inte är närvarande i den direkta omgivningen. Till och med politik blir för jobbigt. Vetenskap också. Ekonomi däremot handlar om pengar och det har man ju fullt av i portmonnän och plånboken. Fullt begripligt vad det är för något och hur det används. Jesus sade att han kunde frälsa dem som kunde tro på honom, och förmågan att tro skulle då kombineras med förmågan att hoppas och leva kärlek. Att gå trons väg blev därmed också självuppfyllande…att leva kärlek för att man trodde på kärleken. Men kärleken är inte bara mänsklig, den kommer från den gudomliga källan som är outtömlig, evig och oändlig. Kärleken har en plan, vet tider och platser i tidens gång och förlopp, har redan löst alla problem. Kärleken växer för att de som tror har ett sant hopp. Detta kan ha blivit vår natur, vårt eviga väsens personlighet. Det som började som en religion har skapat människan till en universell personlighets natur som kan förstås utifrån sin förmåga att tro, att hoppas och att leva kärlek. Men det är tillåtet att vara litet olika. Någon har sagt att intelligens är åttafaldig, dvs går att uppvisa i beteende på åtta olika sätt och energin är ju inte förstörbar. Så God Jul på er allesammans och jag önskar medlemmar och läsare ett Gott Nytt År och lycka till.