# Det finns ingen Gud – planeten är mitt hem
Author: Loris M

Rubriken kan kanske upplevas som lite provocerande på en sajt som heter Tro, men jag tycker att den här texten 👇🏻(som har den rubriken) är så vacker just för att den bjuder in snarare än begränsar tänkande och tro. Jag har alltid svårt för när någon säger att kristendomen, judendomen, islam.... är det enda rätta och tror man inte just på den religionen och följer den, hamnar man i helvete. Gud, om hen finns, kan inte vara så elak och lika begränsad i sitt tänkande som vi människor är när vi tillskriver hen olika egenskaper. Vi är alla ett och alla som tror ber till samma Gud, även om vi kallar Gud för olika namn. 

"September 1981, jag är tolv och ska plocka björnbär med mamma. Vi parkerar vid Hybys nya kyrka, invigd 1877, fortsätter till fots österut på Hyby kyrkoväg, passerar den gamla kyrkan från elvahundratalet, sen viker vi av söderut rätt ut i spenaten och börjar lägga bär i våra spänner. 

Hyby backar kallas platsen. Landskapet är grönt och böljande, gårdar utströdda sedan enskiftet och det klyvs av en övergiven och numera knappt synlig banvall. Här växer skyddsvärd flora, blomster som ögontröst, majnycklar och nattviol. Åt nordväst ligger Döängen, där trettio bönder fick sätta livet till under Klågerupskravallerna 1811. Österut, vid Vismarlöv, står Hybystenen som nån Tord har rest; en runsten från tiden då Sverige kristnades, man skönjer en hjort och två kors.


Där sker något som ska få tyngd i mitt liv, som jag ofta återkommit till och lagt tid på att försöka förstå och definiera: Vad hände och hur? I sin dagbok använder mitt tolvårsjag ord som ”blåste omkull” och ”déjà vu”. 

Från backlandskapets högsta punkt ser man långt, när jag kommer dit upp griper nåt tag i mig, träffar mig? 

Jag släpper taget om mig och världen om sig och vi blandas, jag är jaglös, ändå är mina sinnen skärpta, jag förnimmer allt, når överallt, för jag och världsalltet är ett. I tillståndet hör jag ett myllrande, ett ljud vävt av viskningar och vind, det väller upp ur marken – platsen vill mig nåt, talar till mig. 

Här ska jag bo säger jag till mamma som kommer ikapp. Vad jag menar är: Här bor jag. Planeten är mitt hem."

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/Ky4XlE/det-finns-ingen-gud--planeten-ar-mitt-hem

## Comment 1
Author: DesK

Tack för en mycket vacker och tänkvärd text, Loris M! 🙏

## Comment 2
Author: Loris M

💕🤗