Annons:
Etikettsamtal-med-gud
Läst 1570 ggr
JRSN
2019-01-27 12:27

Att tala med Gud

Kan man tala med Gud? Ämnet är känsligt men jag försöker mig på en tolkning i alla fall. En del religioner och trosinriktningar hävdar att människan själv inte får kontakta Gud, det skall ske genom präster eller initierade. Jag vill nog påstå med bestämdhet att var och en är fri att kontakta Gud, på det sätt personen känner sig bekväm med. Men kanske behöver Gud först definieras, och redan där uppstår problem. Dvs vem eller vad är det man kontaktar, hur sker kommunikationen och i vilken form framträder svaret? Här följer kort min personliga syn på saken:

För människan existerar tre yttringar av Gud, vilka har olika attribut. Den första är den universelle guden, en själ som i ett väsen är summan av alla mänskliga yttringar, utan gräns. Denne Gud har ingen personlig strävan utan framstår som ett övergripande medvetande, som kan vara sina individuella själar behjälplig. Kontakten sker genom Bön, och bönesvaret kan komma på tusen och ett sätt, beroende på individens förutsättningar.

Den andra yttringen av Gud är människans högre jag, vilket är identiskt med begreppet "Helig Ande". Det högre jaget inleder ingen kommunikation om inte 'Samvetet', det ordlösa jaget (högerhjärnan) först är aktivt och i balans. Samvetet talar endast i bilder (drömmar) men det högre jaget kan mycket väl tala i ord. Språket, tonläget och dialekten är individens eget, detta emedan det högre jaget är en upphöjd version av individjaget. Men medan individen upplever 'nuet' så upplever det högre jaget hela livsvägen 'simultant'. Det högre jaget tränger sig inte på utan meddelar sig mycket subtilt (som en viskning). Det är därför lätt att budskapet drunknar i dagens brus av intryck. Förberedelser i form av meditation, yoga, tai chi etc. är nästan en nödvändighet. I 'förklarade stunder' kan det högre jaget använda individens kropp och röst; då framträder i regel mycket djupsinniga budskap. Det högre jaget använder en mild framtoning men kan i vissa situationer ta till "hårdare nypor", detta när individen konstant vägrar att ta reson om viktiga ting.

Den tredje yttringen är mänskliga representanter av Gud, exempelvis Jesus, Muhammed, Buddha etc. Dessa s.k. 'Avatarer' föds som vanliga människor, men utvecklar efterhand gudomliga attribut och egenskaper. De ser ut som vanliga människor, äter, lever, blir sjuka och dör som vanliga människor. Men inom sig har de stora andliga gåvor och förmågor; de är som djupa brunnar, rika på friskt och livgivande vatten. Att möta en sådan person är en stor välsignelse, för den som förstår att ta det till sig.

……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
                      Hemsida: www.astromantra.se/

Annons:
Dioramabyggare
2019-01-27 12:42
#1

#0:

Ja, det är min uppfattning om Gud och om Guds representanter här på jorden också, sedan jag började komma till tro på h**** när jag var i mitten av tonåren. Möjligen med undantag för Muhammed och för Buddha, som jag inte har kännt behov av att "lära känna". Men det är ju "off topic".

[Hukanson]
2019-01-27 16:29
#2

Jag kommer att tänka på våra "kroppar" att den första yttringen av Gud skulle motsvara våra gudsbarnssjäl - den själ som bokstavligen lever och andas i oss.  Den andra yttringen av Gud skulle motsvara vår helighetskropp eller människans jag-varandes helige ande.  Den tredje yttringen skulle motsvara vår astralkropp dvs tänkande/kännande-kroppen. 

Det är svårt att prata om Gud utan att prata om sig själv sålunda därför att människan är inte på något sätt separerad från Gud utan gudomen manifesterar sig som oss människor. Men som JSRN skriver så har Gud givit oss människogudar, budbärare av helig inspiration och kunskap. Det är en gåva till mänskligheten och därför en plikt för var och en att ta emot. Om vi förstod vårt eget bästa skulle vi prioritera det. 

Gud ger oss inspiration för nuet. Det är sant att Gud är evig och oföränderlig men människan är under utveckling. Gud ger det som gynnar vår utveckling därför ar det olämpligt att hålla fast vi undervisning som är tusentals år gammal om man vill utvecklas i den värld vi lever här och nu tror jag. Jag tror på Gud som Människoskaparen men jag tror också på Gud som en medveten energi i allting. Den Absolute Skaparen av Allt är den omanifesterade, all yttrings Källa. Orsaken till alla manifestationer och yttringar. Eftersom Skaparen har skapat allt så är allt en del av Skaparen och allt kan kommunicera med sin Skapare för Skaparen är Kärlek till sin skapelse dvs kärlek till sig själv vilket också är kännetecknande för Människoskaparen. 

Så vi är en skapelse i Skapelsen - en situation jag tror vi delar med andra skapelser tex Pleiaderna-skapelsen, Arcturius-skapelsen, Sirius-skapelsen etc. Men huruvida det finns konflikter och alternativ och störningar i Människoskapelsen är en fråga för diskussion.  Varför lever inte religionerna i harmoni? Vilken roll spelar Anunaki? De glömda gudarna före Jesus Kristus? Vad är det för skillnad på gudar och buddhor - finns det mahayanabuddhor i astralvärlden som är så hjälpsamma som sutrorna beskriver?

Kommer problemet med dualismen någonsin till en lösning?  https://sv.wikipedia.org/wiki/Dualism

Upp till toppen
Annons: