I går under en meditation så var jag med om hur jag nedsänktes i en sjö för att sedan komma upp renad och fri från alla (?) gamla band som inte gör någon positiv nytta i mitt liv just nu. Det var i alla fall känslan som situationen förmedlade.😎

Det fick mig att tänka på dopet och syftet med det. Då det "begav sig" på Jesu tid så handlade dopet alltid om det vi i dag kallar för vuxendop - en människa som helt och fullt sänktes ner i vatten -  något som skulle vara en bekräftelse på det avtal (eller relation är nog bättre) som man hade ingått med Gud. Dopet visade på det andliga släktskapet med Abraham  -alltså de av Gud utvalda folket.

"[Dopet] … är ett rent samvetes bekännelse till Gud" (1 Pet 3:21)

Symboliken var tydlig. Genom att låta sig "begravas" i vatten visade människan att hon ville lämna sitt gamla sätt att leva bakom sig och börja ett nytt liv efter Guds vilja, ledd av Guds ande. Nedsänkningen i vatten skulle alltså vara en symbolisk begravning av den omvändes gamla jag - "den gamla människan". Och viktigast av allt - i denna symbolhandling skulle samtidigt löftet om uppståndelse till ett nytt liv i Guds rike finnas…

Men tänker jag kan det (även) vara som så att dopet är en faktisk handling där "gammal skit" spolas bort från vårt andliga jag? Alltså att blockeringar och inre konflikter försvinner. 🤔 Vad tror du?

Vi kan ju rent mentalt städa bort gammal skit som ligger och skaver så varför skulle vi inte genom att bestämma oss för att bli ett med Gud även rena vårt energifält, vårt andliga jag.